_students_eating_school_breakfast_in_the_cafeteria_-_20210727-FNS-UNC-0009.jpg)
Skolmat är mat, vanligen lunch men ibland också mellanmål, som serveras i en skola. Sådan mat finns i många länder, men Sverige, Finland, Estland och Norge är unika i det att den fria grundskolematen är lagstadgad. I andra länder tar eleverna ofta med sig matlåda hemifrån som äts i skolan eller betalar för maten i skolan. Runt främst Göteborg och Kiruna kallas skolmatsalen bamba.
Skolmat förekom i olika former lokalt redan under slutet av 1800-talet. Det var dock först i början av 1900-talet som skolmat på allvar började diskuteras som en del av skolans ansvar. I takt med ökad snabb urbanisering och utökning av skolplikten kom lärare och skolläkare i kontakt med många av Sveriges unga. Man började då i högre grad oroa sig för näringsstandarden bland barnen och förslag på att skolorna kunde fylla en viktig roll för barnens utveckling genom att tillhandahålla ett ordentligt mål mat om dagen lades fram. Skolmat infördes i många kommuner efter ett riksdagsbeslut 1945. Det dröjde till 1973 innan gratis skolmat serverades i alla grundskolor. Den 1 juli 2011 blev det lag på att maten ska vara näringsriktig.
I Finland är också studentbespisningen ordnad genom lagstadgade specialarrangemang, där restauranger som deltar får lokaler och utrustning av universitetet, medan staten ger ett bidrag till varje måltid, som skall uppfylla krav vad gäller näringsinnehåll och serveras till fastslaget pris. Andra kunder får inte få del av värdet av dessa subventioner. Olika specialarrangemang för studenternas måltider finns också i många andra länder.
I Frankrike får skolmatsavgiften inte överstiga kommunens självkostnad och avgiften skall nedsättas om det krävs på grund av familjens inkomst och storlek. Måltidsingredienserna kostar ungefär 1,50 € per barn och dag (2005). Hela måltidskostnaden är ungefär 7,00 € (2005). Föräldrarna betalar olika beroende på inkomst, upp till hela kostnaden. Normalinkomsttagarna (bägge föräldrarna arbetar) betalar hälften. Maten består vanligtvis av förrätt, huvudrätt, ost och efterrätt. Maten tillagas ofta centralt och transporteras till skolorna.
| Förskola och lågstadium 2013 Fyradagarsvecka | Förrätt | Huvudrätt | Efterrätt/Ost | Frukt |
|---|---|---|---|---|
| Måndag | Sallad | Grillad pärlhönsklubba med friterade grönsaker | Chokladmousse | Äpple |
| Tisdag | - | Lammcouscous | Getost | Apelsin |
| Torsdag | Paté | Fiskfilé med hollandaisesås och potatis | Yoghurt naturell | Kiwi |
| Fredag | Taboulé | Ostomelett och ratatouille | Fransk ost från Lorraine | Äppelkaka |
| Källa | ||||
I Norge har eleverna traditionellt haft med sig egen mat hemifrån i så kallat matpakke, vilket vanligen innehåller smörgåsar med pålägg och ofta någon yoghurt, frukt eller grönsaker. Ibland finns möjlighet att köpa varmrätter på skolan. I slutet av 2010-talet blev Vega kommun i Nordland den första i Norge med att erbjuda gratis varm skolmat, efter inspiration från Arvika kommun i Sverige. I början av 2020-talet ville regeringen i Norge införa gratis skolmåltider för grundskolan och gymnasieskolan. År 2026 införs lagstadgad gratis skolmat i Norges grundskolor.
I Danmark har det länge sett liknande ut och där kallas den medhavda maten för madpakke. Under 2020-talet har danska organisationer tittat på Sverige för att lära sig mer om skolmat och hälsa. I ett försök 2025–2028 erbjuds en andel grundskoleelever i Danmark gratis skolmat.
I Tyskland är det traditionellt vanligt att särskilt yngre elever slutar skolan strax efter lunchtid. Därför tar många elever med sig en smörgås, ett äpple eller en chokladbit hemifrån. Under 2000-talet har en utvidgning till heldagar diskuterats i Tyskland, med den svenska skolmodellen som en förebild.
I USA kallas skolmatsalen school cafeteria, där elever kan äta medhavd matlåda eller serverad mat. Oavsett vilket behöver familjerna i grunden själva bekosta maten. Det finns däremot barnmatsprogram som bekostar hela eller delar av kostnaden för elever från fattiga familjer. År 2020 beviljades 2/5 elever i USA:s kommunala skolor gratis skollunch. I USA är det stora variationer för skolmaten och i början av 2000-talet har det varit debatt om hälsoaspekten, särskilt som skollunchen för vissa elever kan vara den enda lagade måltiden om dagen. Bland annat har läsk- och godisautomater fasats ut i vissa skolor. En del har experimenterat med kolonilotter där eleverna kan odla grönsaker.
Wikimedia Commons har media som rör skolmat.
| ||||||||||||||||||||
|