| Smalgnagbi | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Gnagbin Hoplitis |
| Undersläkte | Alcidamea |
| Art | Smalgnagbi Hoplitis leucomelana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hoplitis leucomelana | |
| Auktor | (Kirby, 1802) |
| Synonymer | |
|
Apis leucomelana Kirby, 1802 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Smalgnagbi (Hoplitis leucomelana) är en biart som först beskrevs av Kirby 1802. Den ingår i släktet gnagbin, och familjen buksamlarbin. Inga underarter finns listade.
Smalgnagbiet har en slank kroppsbyggnad med svart grundfärg och gles, vitaktig behåring som blir beige på mellankroppens ryggsida. Bakkanterna på tergiterna ett till fem har vita hårband. Håren på honans bukborste, som används för polleninsamling, är även de vita. Kroppslängden varierar mellan 7 till 9 mm hos honan, 6 och 8 mm hos hanen.
Smalgnagbiet förekommer i större delen av den europeiska kontinenten, inklusive Sverige, Finland och Norge, men exklusive Island och Brittiska öarna (där arten försvann före 1900). Vidare från sydvästra till norra Asien samt Nordafrika.
I Sverige förekommer biet från Skåne norrut exklusive Halland och Bohuslän men inklusive Öland och Gotland till Dalarna och Gästrikland. I Finland har den endast observerats en gång, med två individer den 28 juni 2011 i Södra Karelen i närheten av Villmanstrand, och har ännu inte klassificerats i någon rödlistekategori.
Artens habitat utgörs av buskmarker, glesa skogar, skogsbryn, gläntor och hyggen, men även människopåverkade områden som ruderatmarker, trädgårdar, vägar och stigar. I Mellaneuropa har arten även påträffats i fruktodlingar, trädgårdar och parker. Den är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer. Arten favoriserar dock ärtväxter. Pollen (till larverna) hämtas även från fetbladsväxter, kransblommiga växter, korgblommiga växter, fackelblomsväxter och rosväxter. På kontinenten varar flygtiden från juni till augusti, medan den längre söderut (Turkiet) varar mellan slutet av maj till början av juli.
Biet är solitärt, honan ansvarar ensam för omsorgen om avkomman. Hon inrättar sina larvbon i grenar och kvistar, antingen i övergivna gångar av andra insekter, eller gångar som hon själv har grävt ut i märgen på växter som hallonsläktet, rosensläktet och fläder med flera. Flera larvceller konstrueras per rad; mellanrummen spärras av med söndertuggat löv, som också används för att försluta gången med larvceller. I den senare funktionen kan lövpastan vara uppblandad med sand, småsten, märgbitar och gamla insektsdelar. Larven övervintrar som vilolarv i larvcellen.
|