Spetsutbildningar och elitutbildningar är utbildningar för särskilt begåvade elever, som förekommer i en rad länder.
Andra kommunala och privata skolor med någon annan typ av inriktning (än spetsutbildningar, elitutbildningar, utbildningar för intellektuella särbegåvningar/särskilt begåvade elever) och med eller utan riksrekrytering, kan ibland kallas för profilskolor.
Spetsutbildningar är i Sverige utbildningar på grundskole- eller gymnasienivå för elever som har visat goda resultat i ett kunskaps- eller färdighetsprov. Spetsutbildningar kan antingen vara teoretiska spetsutbildningar, eller estetiska elitutbildningar.
Teoretiska spetsutbildningar på gymnasienivå är studieförberedande program, där elever har möjlighet att läsa kurser på universitet eller högskola vid sidan om studierna om gymnasienivå, enligt en förordning om verksamhet sedan 2008. Teoretiska spetsutbildningar finns vid 19 svenska gymnasieskolor.
Spetsutbildningarna i gymnasieskolan är en försöksverksamhet som ska ge elever möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper i Ekonomi, Estetik, Film och foto, Fysik, Historia, Matematik, Musik, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Språk, samt Teknik.
Regeringen planerar att permanenta försöksverksamheten från 2024.
Av de totalt 25 tillståndsgivna teoretiska spetsutbildningar på grundskolenivå beviljade Skolverket åtta 2011, tio 2012 och sju 2013. Spetsutbildningar kan ges från årskurs 7, och regleras av en förordning från 2011.
Estetiska spetsutbildningar är riksrekryterande. För att få påbörja årskurs 7 på en estetisk spetsutbildning på grundskolenivå måste eleven uppfylla utbildningens lärandemål för årskurs 6 (vilket bedöms av lärare), samt även klara ett färdighetsprov som bedöms av en oberoende expertjury. Detta gallringsförfarande innebär att elever som läst vid skolan tidigare och klarat lärandemålen men underkänts av expertjuryn måste byta till en annan skola efter årskurs 6. Förfarandet infördes för dansarutbildningar i en förordning från 2011 av utbildningsminister Jan Björklund, enligt honom på initiativ av Kungliga balettskolan, vars rektor vid i en intervju föreslår att provet tas bort från årskurs 6 för elever som redan läser vid skolan.
I USA finns även så kallade magnetskolor (engelska: Magnet school). Traditionellt sett finns magnetskolorna i områden med stora minoritetsbefolkningar. Magnetskolorna marknadsför sina unika läroplaner för att locka vita elever som inte bor i omgivningarna. På så sätt fungerar skolorna som en "magnet" som attraherar elever som annars skulle gå i en skola i deras egen närhet.