Starkad, under senmedeltiden även kallad Starkader, Starkodder eller Starkotter, var en fornnordisk sagohjälte bland annat omtalad av Saxo och i flera fornaldarsagor. Han sägs vara född av en jätte, och var Odens skyddsling, men inte omtyckt av Tor. Starkad får ett betydligt längre liv än vanliga människor. Han beskrivs såsom en uråldrig kämpe och fungerar ofta som manare till krig och mannadåd inför den förvekligade ungdomen. Han behandlas bland annat i ett epos Stærkodder av Christen Pram.
I den svenska traditionen, som möjligen kan relateras till 800-talets expansion mot Finland och Karelen, skildras mest hans öden i österled. I den norska berättas bland annat att hans huvud bet omkring sig i gräset, där det hamnat när han halshöggs.
