| Stenmurarbi Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Undersläkte | Melanosmia |
| Art | Stenmurarbi O. inermis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia inermis | |
| Auktor | Zetterstedt, 1838 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stenmurarbi (Osmia inermis) är ett bi i familjen buksamlarbin. Som alla murarbin är biet är solitärt, icke samhällsbildande; det är dock inte ovanligt att flera honor bygger sina larvbon tillsammans.
Stenmurarbiet har svart, ometallisk grundfärg. Honan är 9 till 10 mm lång, hanen 8 till 9 mm.
Honan har huvudet, mellankroppens rygg och den första tergiten klädda av rödbrun päls, clypeus är dock svarthårig. Vingarna är mörka. Mellankroppens sidor är beigehåriga, tergit 2 till 5 svarthåriga, och tergit 6 beigehårig.
Hanen påminner om honan i färgteckningen, men ansiktet inklusive clupeus har vit behåring, mellankroppens sidor och undersida är mer rent vit, jämfört med honans beige, och även den sjätte tergiten är svarthårig.
Stenmurarbiet förekommer i gräsmarker, skogar och skogsbryn, buskageterräng, floddalar, stenbranter, och blomsterrika vägkanter. Det uppskattar terräng med riklig förekomst av stenar och block, där den kan bygga sina bon. I Storbritannien förekommer arten framför allt på glesbevuxna högländer med högt betestryck.
Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer, men föredrar ärtväxter som käringtand. Andra pollenkällor kan vara videväxter som videsläktet och ljungväxter som odonsläktet. Nektarkällor återfinns bland videsläktet, odonsläktet samt rosväxter som hallonsläktet..
Även om stenmurarbiet inte är samhällsbildande, bygger ändå flera honor gärna sina larvbon tillsammans under stenar och andra objekt. En sådan koloni kan innehålla mer än 200 celler. De har oval form, och konstrueras av söndertuggat växtmaterial. Arten övervintrar som passiv vilolarv. Det finns tecken på att övervintrande larver kan ligga i dvala i flera år. Det förekommer att kokongerna angrips av parasitstekeln Chrysura hirsuta.
Arten förekommer både i gamla och nya världen. I Europa finns den från norra Fennoskandien till norra Spanien samt österut till Grekland och Ryssland, samt vidare i Asien till norra Kina. I Nordamerika finns arten i Kanada från British Columbia till Nova Scotia och Newfoundland, och i USA i Alaska och vidare söder om Kanada från Kalifornien till Michigan och Massachusetts i norr, Nevada, Utah och Colorado i söder.
I Sverige förekommer stenmurarbiet från Götaland med undantag för Skåne och Gotland upp till Torne lappmark. Artdatabanken klassificerar arten som livskraftig (LC).
I Finland finns arten, med stora luckor, från sydkusten till norra Lappland. Den saknas dock på Åland, så när som fyra odaterade, troligtvis äldre, fynd. Arten har försvunnit från flera landskap, men Finlands Artdatacenter klassificerar den trots det som livskraftig.
|