| Trafikverket | |
| | |
| Departement | Landsbygds- och infrastrukturdepartementet |
|---|---|
| Ansvarigt statsråd | Andreas Carlson (KD) |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | Styrelse |
| Säte | Borlänge |
| Kommun | Borlänge kommun |
| Län | Dalarnas län |
| Organisationsnr | 202100-6297 |
| Föregångare | Banverket Rederinämnden Rikstrafiken Sjöfartsverket (långsiktig planering) Statens institut för kommunikationsanalys Transportstyrelsen (långsiktig planering) Vägverket |
| Inrättad | 1 april 2010 |
| Generaldirektör | Roberto Maiorana (sedan mars 2022) |
| Budget | 75 miljarder SEK (2020) |
| Antal anställda | Cirka 9 000 |
| Instruktion | SFS 2010:185 (lagen.nu) |
| Webbplats | Trafikverket.se |
| Övrigt | Källa för budget: |

Trafikverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som inledde sin verksamhet den 1 april 2010.
Myndigheten har huvudkontor i Borlänge, och regionkontor i Luleå, Gävle, Solna, Eskilstuna, Göteborg och Kristianstad. Roberto Maiorana är generaldirektör från 1 mars 2022.
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn transporter.
Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Den 1 april 2010 tog Trafikverket över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Från och med 2011 är även Rikstrafikens verksamhet överförd på Trafikverket. Praktiska verksamheter såsom byggande av väg som också privata företag gör, skildes ut och omvandlades till kommersiella statsägda företag. Trafikverket upphandlar sedan dess sådan verksamhet från företag i konkurrens, de statliga eller privata företag.
Trafikverkets uppgift är preciserad i verkets instruktion (Förordning 2010:185 med instruktion för Trafikverket). Uppgiften sammanfattas på ett övergripande plan i instruktionens första paragraf:
”Trafikverket ska med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.
Trafikverket ska verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektivtrafiken.
Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem.
Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Förordning (2011:1131).”
I det årliga regleringsbrevet preciserar regeringen vad Trafikverket ska göra under ett budgetår. Det anger även de ekonomiska ramarna för budgetåret.
Den övergripande styrningen för hur det svenska transportsystemet ska utvecklas är de transportpolitiska målen. De visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. Målen är utgångspunkten för Trafikverkets uppdrag och är vägledande för Trafikverkets verksamhetsinriktning. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering.
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
I Trafikverkets författningssamling, TRVFS, finns de föreskrifter som Trafikverket har utfärdat. Äldre föreskrifter som beslutats av verkets föregångare, Banverket och Vägverket finns i Banverkets författningssamling, BVFS, respektive Vägverkets författningssamling, VVFS.
Föreskrifter som kommit till före 1993 finns i Trafiksäkerhetsverkets författningssamling, TSVFS. En upphävd föreskrift kan fortfarande vara tillämplig i vissa delar på grund av övergångsbestämmelser.
Trafikverksutredningen var en statlig utredning under ledning av förre generaldirektören för Luftfartsstyrelsen Nils Gunnar Billinger. Den hade till uppgift att kartlägga och analysera vissa verksamheter och funktioner inom Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen (fram till dess nedläggning i december 2008), Rikstrafiken, Statens institut för kommunikationsanalys, affärsverket Statens järnvägar, samt Rederinämnden.
Utredningen överlämnades till infrastrukturminister Åsa Torstensson den 1 april 2009. Bland dess slutsatser kan man nämna att den föreslog att Vägverket, Banverket och SIKA lades ner och dess uppgifter samlades i ett nytt trafikverk. Den föreslog också att delar av verksamheten hos Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen fördes till den nya myndigheten.
Regeringen beslutade den 3 september 2009 att utse en särskild utredare, Gunnar Malm, för att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för utveckling av det samlade transportsystemet.

Ansvaret fördelas så här:
Dessa verksamheter bolagiserades 2010 när Trafikverket bildades:
Dessa verksamheter bolagiserades tidigare:
Alla är aktiebolag som drivs kommersiellt och är konkurrensutsatta. De har alltså tidigare varit en del av Trafikverkets föregångare.
Trafikverket är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn transporter och har en central roll i att säkerställa att Sveriges transportsystem fungerar effektivt och säkert, även under krig eller höjd beredskap. Myndighetens huvudsakliga uppgifter i sådana situationer inkluderar:
Samordning inom transportsektorn: Som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn transporter leder Trafikverket samordningen mellan olika aktörer inom transportområdet, inklusive Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Detta samarbete syftar till att stärka krisberedskapen och det civila försvaret inom transportsektorn.
Upprätthållande av kritisk infrastruktur: Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen samt byggandet och underhållet av statliga vägar och järnvägar. Under krig är det avgörande att dessa transportleder hålls öppna för att möjliggöra förflyttning av militära styrkor, evakuering av civila och distribution av förnödenheter.
Planering för totalförsvaret: Trafikverket är en av de myndigheter som har i uppdrag av regeringen att planera för totalförsvaret inom ramen för det civila försvaret. Detta innebär att myndigheten utvecklar strategier och åtgärder för att transportsystemet ska kunna stödja både civila och militära behov under krig.
Förstärkning av krisberedskap och civilt försvar: Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka krisberedskap och civilt försvar samt höja förmågan vid höjd beredskap och ytterst krig. Detta inkluderar analyser av uthålligheten inom reparations- och röjningsberedskap för att snabbt kunna återställa skadad infrastruktur.
Samarbete med Försvarsmakten: Trafikverket samarbetar med Försvarsmakten för att förbättra effektiviteten och rörligheten inom transportsystemet. Ett robust transportsystem är avgörande för Sveriges försvarsförmåga och uppfyller även Natos krav på nationell motståndskraft.
Genom dessa åtgärder bidrar Trafikverket till att upprätthålla ett robust och fungerande transportsystem, vilket är avgörande för både civila och militära behov under krig eller höjd beredskap.
| ||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||