| The 7th Guest | |
| Utvecklare | Trilobyte |
|---|---|
| Utgivare | Virgin Interactive Entertainment |
| Genre | Interaktiv film, pusselspel, äventyrsspel |
| Antal spelare | enspelarspel |
| Format | MS-DOS, CD-i, Mac OS, Windows, iOS, Android, macOS, Linux, Nintendo Switch, PlayStation 4, PlayStation 5 |
| Spelmotor | GROOVIE |
| Arbetslag | |
| Producent | Stephen Clarke-Willson David Luehmann David Bishop |
| Musik | George Sanger |
| Spelserie | |
| Uppföljare | The 11th Hour |
The 7th Guest är ett amerikanskt datorspel från 1993, utvecklat av Trilobyte och utgivet av Virgin Interactive Entertainment. Spelet lanserades ursprungligen för MS-DOS och kombinerar interaktiv film med pussel och äventyrselement i en skräckbetonad berättelse.
Spelet räknas som ett av de tidiga datorspel som gavs ut enbart på CD-ROM, och det fick stor uppmärksamhet för sin användning av videosekvenser med skådespelare, förgenererad 3D-grafik och en mer vuxeninriktad ton än många samtida datorspel.
Spelet blev både en kritisk och kommersiell framgång och har ofta, tillsammans med Myst, beskrivits som en av de titlar som bidrog till att driva på genombrottet för CD-ROM på persondatorer.
The 7th Guest spelas i förstapersonsvy och utspelar sig i en herrgård där spelaren rör sig mellan olika rum, löser logik- och observationspussel och låser upp videosekvenser som för handlingen framåt.
Pusslen varierar i typ och omfattar bland annat mönsterigenkänning, ordproblem, labyrinter och brädspelsliknande moment. Spelets antagonist, Henry Stauf, kommenterar spelarens framsteg under spelets gång, och herrgårdens bibliotek innehåller ett ledtrådssystem som kan hjälpa spelaren vidare om ett pussel blir för svårt.
Berättelsen kretsar kring den excentriske leksaksmakaren Henry Stauf, som bygger en stor herrgård efter att ha blivit rik på sina märkliga dockor och leksaker. Samtidigt drabbas barn i trakten av en mystisk sjukdom, och Stauf försvinner från omvärlden.
I spelets nutid vaknar huvudpersonen, kallad Ego, i Staufs övergivna herrgård utan minne av vem han är. När spelaren utforskar huset framträder spöklika återblickar till en natt då sex gäster bjudits in till herrgården. Under spelets gång blir det tydligt att en sjunde, objuden gäs pojken Tad spelar en central roll i Staufs plan, och att Ego på något sätt är knuten till de händelser som utspelade sig där.
Spelet skapades av Rob Landeros och Graeme Devine, som tidigare arbetade för Virgin. Efter att de presenterat idén till The 7th Guest fick de stöd att bilda den egna studion Trilobyte för att utveckla projektet.
Utvecklingen tog mer än två år och spelet byggdes kring högupplösta, förgenererade 3D-miljöer i kombination med filmade skådespelare. Enligt samtida rapportering var ambitionen att skapa ett spel som kunde tilltala en bredare publik än traditionella datorspel och samtidigt demonstrera CD-ROM-formatets möjligheter.
The 7th Guest blev också känt som ett tekniskt prestigeprojekt. Computer Gaming World noterade 1993 att spelet inte bara fyllde en hel CD-ROM utan i praktiken krävde två skivor, något som vid tiden var ovanligt för ett datorspel.
Spelet mottogs överlag positivt av pressen. Wired har i efterhand beskrivit det som ett banbrytande skräckpusselspel, och samtida recensioner framhöll särskilt atmosfären, musiken, grafiken och den tekniska presentationen, även om vissa kritiker ansåg att spelets pussel och systemkrav kunde vara frustrerande.
Spelet fick också uppmärksamhet utanför den vanliga spelpressen. Bill Gates citerades senare med omdömet att The 7th Guest satte ”en ny standard för interaktiv underhållning”, ett omdöme som ofta återgivits i samband med spelets eftermäle.
The 7th Guest blev en stor försäljningsframgång. Spelet sålde hundratusentals exemplar under sitt första år och kom senare att passera två miljoner sålda exemplar globalt.
Spelet nämns ofta som en av de viktigaste tidiga så kallade killer apps för CD-ROM, det vill säga program som fick konsumenter att köpa ny hårdvara för att kunna använda dem.
Musiken till spelet komponerades av George Sanger, även känd som ”The Fat Man”. Soundtracket är en viktig del av spelets stämning och bygger till stor del på återkommande musikaliska teman som varieras mellan olika figurer och situationer.
The 7th Guest fick uppföljaren The 11th Hour 1995. Under åren därefter gavs originalspelet ut i flera nyversioner och återutgåvor för bland annat mobila plattformar och moderna datorer.
År 2019 gavs The 7th Guest: 25th Anniversary Edition ut för moderna system. Den versionen innehåller bland annat förbättrat gränssnitt, restaurerat ljud- och bildmaterial samt extramaterial om spelets tillkomst.
År 2023 släpptes The 7th Guest VR, utvecklat av Vertigo Games och Exkee för bland annat VR-plattformar. Den versionen nytolkar originalspelet med nya miljöer, omgjorda pussel och volymetrisk video i stället för de ursprungliga FMV-sekvenserna.
I mars 2026 offentliggjorde Vertigo Games även The 7th Guest Remake, en ny nyinspelning för PC och konsoler.