
Torsdag är en veckodag som kommer efter onsdag och före fredag. Enligt äldre uppfattning veckans femte dag, men sedan internationell standard infördes 1973 räknas torsdagen som veckans fjärde dag.
Torsdag är den veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska åskguden Tor. På latin kallades dagen dies Jovis, vilket betyder Jupiters dag. I Norden jämställdes Tor med Jupiter, romarnas högsta gud. Torsdagskvällen och den därpå följande natten var enligt folktro en vanlig tid för magiska handlingar och trolldom. Om man ville lära sig att spela av Näcken eller tillverka en bjära skulle detta ske tre torsdagar i följd. Även åtgärder mot sjukdomar ansågs lämpliga att utföra under torsdagsnatten.
I flera indoariska språk i Indien kallas torsdagen guruvār (गुरुवार) eller bṛhaspativār (बृहस्पतिवार). Namnen syftar på Brihaspati, som inom hinduismen är gudarnas lärare och förknippas med planeten Jupiter. Sanskritordet vāra betyder veckodag, och guruvāra respektive bṛhaspativāra betyder således ungefär ”Brihaspatis dag” eller ”Jupiters dag”.
På sanskrit förekommer även formen bṛhaspativāsara för torsdag. I nepali heter torsdagen bihībāra (बिहीबार), en form som har utvecklats ur sanskrit bṛhaspati. Besläktade namn förekommer även i sydöstasiatiska språk. På thailändska heter torsdagen wan pharuehatsabodi (วันพฤหัสบดี), medan formerna wrĕhaspati och respati förekommer i äldre javanesiska och wraspati i balinesiska.
Hos illyrerna var En en gud vars namn har bevarats i det albanska ordet för torsdag, e enjte.
På japanska skrivs torsdag 木曜日 (mokuyōbi). Tecknet 木 (moku) betyder träd eller trä och syftar på träelementet i det östasiatiska systemet med fem element, där det motsvarar planeten Jupiter.

| |||||