
Triangelolikheten är en matematisk olikhet enligt vilken längden av en viss sida i en triangel är mindre än eller lika med summan av längderna av de övriga sidorna. Den omvända triangelolikeheten anger att samma sida kommer vara större än eller lika med differensen mellan de övriga.
Den är giltig i en stor uppsättning rum, bland annat för de reella talen.
I ett normerat vektorrum V kan triangelolikheten skrivas
för alla
Likhet gäller om och endast om x och y är parallella.
Den reella tallinjen är ett normerat vektorrum med absolutbeloppet som norm. Triangelolikheten för de reella talen skrivs därmed som
Här gäller likhet om x och y har samma tecken.
Inom komplex analys gäller olikheten
med likhet om
Dessutom (se följdsatsen nedan) gäller
med likhet om
Triangelolikheten ingår som ett av de definierande axiomen för metriken d i ett metriskt rum ℳ.
Den innebär att summan av avståndet mellan två punkter p och q alltid är mindre eller lika med summan av avstånden mellan punkt p och en godtycklig punkt r, samt avståndet från r till q:
där d(p, q) betecknar avståndet mellan p och q. Funktionen d(p, q) : ℳ → ℝ kallas metriken, eller avståndsfunktionen. Notera att det är avståndet mellan två objekt som definierar rummet och inte tvärt om.
Ur triangelolikheten följer att
och
vilket betyder att normen ||a|| och avståndsmåttet d(a,b) är Lipschitz-kontinuerliga och därmed även kontinuerliga.
Triangelolikheten har ett antal följdsatser.
Med induktion man kan visa att
för xi ∈ ℝ och n ∈ ℕ.
För absolutkonvergenta serier, det vill säga för
finns en triangelolikhet:
För en integral, exempelvis Riemannintegralen, kan man med definitionen av supremum och infimum visa att det finns en triangelolikhet
om f(x) är Riemannintegrerbar.