Vassborrare
| Vassborrare | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Underordning | Ditrysia |
| Överfamilj | Cossoidea |
| Familj | Träfjärilar Cossidae |
| Släkte | Phragmataecia |
| Art | Vassborrare P. castaneae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phragmataecia castaneae | |
| Auktor | (Hübner, 1790) |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Vassborrare (Phragmataecia castaneae) är en fjäril som beskrevs 1790 av Jacob Hübner. Arten ingår i släktet Phragmataecia och familjen träfjärilar. Den är en nattaktiv fjäril knuten till vassområden.
Utseende
Vassborraren har ljust halmgula till gråbruna långsträckta framvingar med rundade spetsar. Vingarna är lätt genomskinliga och pryds av små, diffusa svarta prickar placerade mellan vingribborna. Ett av artens särdrag är den långa bakkroppen som sticker ut markant bakom vingarna när fjärilen vilar, något som är särskilt framträdande hos honorna. Storleksmässigt är variationen stor med en vingbredd på mellan 30 och 56 millimeter, där honan är den större av de två könen.
_male_Danube_delta.jpg)
Larven blir 40–50 millimeter lång, är ockravitaktig och har en otydlig, delvis avbruten rödbrun sidorygglinje. Huvud, nacksköld och mesonotum är ljusbruna, nacksköldens framkant är mörkbrun.
Utbredning
Vassborrare har en palearktisk utbredning, med stora geografiska luckor, och förekommer från Västeuropa, inklusive södra Storbritannien och Skandinavien, och österut till västra Asien och genom Sibirien till ryska stillahavskusten och Japan.
Förekomst i Norden
I Norden förekommer den sällsynt och lokalt. I Danmark främst på de östra öarna Fyn, Själland, Lolland, Falster och Bornholm. Även i Sverige har den en östlig utbredning och förekommer i Småland, på Öland och Gotland, men främst i Mälardalen och norrut så långt som Gästrikland. På andra sidan Östersjön förekommer den i sydvästra Finland och nordöstra Estland.
Ekologi
Vassborrare lever i vassbälten i våtmarker, som fuktiga gräsmarker, myrbiotoper och sötvattenstränder, men även vid havsstränder. Den är växtätare under alla sina stadier.
Larverna kläcks under sommaren och lever till en början i skottspetsarna av vassen. Efter två hudömsningar lämnar de skottspetsen, rör sig nedåt och tränger in i en av de nedre stjälklederna. Vassborraren övervintrar två gånger som larv inne i de övre delarna av jordstammen. Efter två år förpuppas larven där inne och inför kläckningen förflyttar sig puppan uppåt i stjälken till en förberedd öppning, trycker upp denna, varpå fjärilen kryper ut ur puppskalet som då blir hängande till hälften utanför stjälken.
De fullbildade fjärilarna flyger under sommaren, från maj längre söderut och från juni till augusti längre norrut. Den är skymnings- och nattaktiva och hanar kan lockas till ljus.
Källor
- ↑ Hubner, J. (1790) Beitrage zur Geschichte der Schmetterlinge. 2 (4). der Verfasser, Augsburg, 134 pp., 16 pls.
- 1 2 3 4 5 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: vassborrare (Phragmataecia castaneae), läst 2026-02-27
- 1 2 Vilken art (2026). Phragmataecia castaneae Vassborrare, läst 2026-02-27
- 1 2 Finlands Artdatacenter (2026). Phragmataecia castaneae, läst 2026-02-27
- 1 2 3 Global Biodiversity Information Facility (2026). Phragmataecia castaneae Hübner, 1790, läst 2026-02-27
- ↑ ”The Reed Leopard”. CABI Europe. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160811051020/http://www.cabi.org/phragmites/phra_cas.html. Läst 27 februari 2026.
Externa länkar
|