Vingner
Vingner eller Vingne (fornvästnordiska Vingnir) är ett mytologiskt namn med oklar betydelse.
- I Vafþrúðnismál 51 är Vingner ett namn på Tor. I strofen sägs Mode och Magne ärva hammaren Mjölner sedan ”Vingner” (=Tor) dukat under i Ragnarök. Jan de Vries gissade med ledning av isländskans vingla och vingsa att Vingnir som Torsnamn kan ha betytt ”hammarsvingaren” (Schwinger der Blitzwaffe). Samma gissning framfördes även av Åke Ohlmarks. Vingnir kan också vara härlett från Vingtor (Vingþórr), som nämns som Torsnamn i Þrymskviða 1 och i Allvíssmál 6. Vingtor har översatts ”strids-Tor” eller ”den kämpande Tor”, men också denna tydning är osäker.
- I Skáldskaparmál 4 sägs Vingner vara namnet på Tors fosterfar. Hans fostermor heter Hlóra. Men i prologen till Snorres Edda heter fosterfadern Loricus och fostermodern Lora eller Glora.
- I tulorna är Vingner ett namn på Oden. Filologen Hjalmar Falk ansåg att detta Odensnamn kan ha uppstått genom en felskrivning i Vafþrúðnismál 53 i Codex Regius, där det står att Fenrisulven vid Ragnarök slukar Oden, men Vidar klyver ulvens gap vingnis vígi at i stället för vitnis vigi at. Odensnamnet Vingner (Vingnir) har föreslagits betyda ”vapenskakaren”, ”den vapenskakande guden”.
- I drapan Höstlång (Haustlǫng), strof 19, är Vingner namn på en jätte. Vingner listas också som jättenamn i tulorna. Detta namn kan anknytas till ving/ull syftande på en kraftig person, kanske också en dumbom.
- I tulorna nämns Vingner också som ett oxnamn.
Källor
- 1 2 3 Jan de Vries, Altnordisches Etymologisches Wörterbuch, 2 uppl., Brill 2000. Uppslagsord Vingnir, Vingþórr
- ↑ Åke Ohlmarks, Eddans gudasånger, Schildts 1948, sid 252.
- 1 2 Rudolf Simek, Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer 2007, sid 363f. ISBN 978-0-85991-513-7
- ↑ Óðins nǫfn Vingnir
- ↑ Hjalmar Falk, Odensheite, Kristiania 1924, Vingner
- ↑ Haustlǫng 19
- ↑ Jǫtna heiti Vingnir
- ↑ Øxna heiti Vingnir
