| Underklass till | läkemedel | |
|---|---|---|
| Interagerar fysiskt med | human GABA-A receptors | |

Z-preparat eller bensodiazepinliknande preparat är en grupp sömnläkemedel som är bensodiazepinderivat.
De varianter som kan förskrivas i Sverige är zopiklon (Imovane) och zolpidem (Stilnoct). Zaleplon (Sonata) är i Sverige avregistrerat sedan juli 2015. Eszopiklon (Lunesta) finns inte i Sverige.
Zolpidem och zopiklon är narkotikaklassade i Sverige sedan 1997 under förteckning V, medan zaleplon inte är narkotikaklassat i Sverige eftersom missbrukspotentialen inte har värderats. Alla z-preparat, inklusive zaleplon, är narkotikaklassade i USA.
Läkemedelsbehandling vid sömnbesvär har liten effekt. En stor del av den upplevda effekten är placeboeffekt. Bensodiazepinliknande preparat förkortar i genomsnitt insomningstiden med 20 minuter vid insomni. Inget bensodiazepinliknande preparat har visat kliniskt signifikant förlängd total sömntid (som anges till minst 30 minuter).
Användning av zolpidem i mer än 28 dagar överskrider vad som är vetenskapligt belagt. Långtidsbehandling med bensodiazepinliknande preparat är inte rekommenderat på grund av att det inte finns evidens för effekt och på grund av risken för toleransutveckling och beroende.
Dåsighet, muntorrhet och smakförändring är vanliga biverkningar. En vanlig biverkning för personer som varit vakna under påverkan av zolpidem är minnesluckor, till exempel att personen glömmer bort uppvaknanden under natten. Hallucinationer vid sådana tillfällen kan också förekomma. Läkemedlet kan i sällsynta fall leda till beteendestörningar, till exempel aggressivitet. Zolpidem är mer biverkningsbenägen än zopiklon.
Z-preparat kan ge biverkningar som dagtrötthet, fallrisk och nedsatt kognition, samt försämrad körförmåga/bilkörning nästföljande dag. Sömnen kan paradoxalt försämras vid långtidsanvändning, på grund av toleransutveckling. Risken för toleransutveckling och beroende är hög, jämförbar med bensodiazepiner. Tolerans utvecklas efter användning på dagars till veckors sikt.