
Zolpidem är ett läkemedel av typen bensodiazepinliknande preparat med indikation kortvarig behandling vid svåra sömnbesvär.
Zolpidem är ett sömnmedel av sorten bensodiazepinliknande preparat, vilket i likhet med bensodiazepiner påverkar ett system i hjärnan som kallas för GABA-receptorsystemet. GABA är ett ämne i kroppen som har en lugnande, ångestdämpande och sömngivande verkan. Zolpidem förstärker GABA:s sömngivande effekt.
Risk för tillvänjning och beroende föreligger. Zolpidem är narkotikaklassad och ingår i förteckning P IV i 1971 års psykotropkonvention samt i förteckning IV i Sverige.
Läkemedelsbehandling vid sömnbesvär har liten effekt. En stor del av den upplevda effekten är placeboeffekt. Bensodiazepinliknande preparat som zolpidem förkortar i genomsnitt insomningstiden med 20 minuter vid insomni. Inget bensodiazepinliknande preparat har visat kliniskt signifikant förlängd total sömntid (som anges till minst 30 minuter).
Användning av zolpidem i mer än 28 dagar överskrider vad som är vetenskapligt belagt. Långtidsbehandling med zolpidem är inte rekommenderat på grund av att det inte finns evidens för effekt och på grund av risken för beroende och toleransutveckling.
Dåsighet och muntorrhet är vanliga biverkningar. En vanlig biverkning för personer som varit vakna under påverkan av zolpidem är minnesluckor, till exempel att personen glömmer bort uppvaknanden under natten. Hallucinationer vid sådana tillfällen kan också förekomma. Läkemedlet kan i sällsynta fall leda till beteendestörningar, till exempel aggressivitet. Zolpidem är mer biverkningsbenägen än zopiklon.
Zolpidem kan ge biverkningar som dagtrötthet, fallrisk och nedsatt kognition, samt försämrad körförmåga/bilkörning nästföljande dag. Sömnen kan paradoxalt försämras vid långtidsanvändning, på grund av toleransutveckling. Risken för toleransutveckling är hög. Tolerans utvecklas efter användning i dagar till veckor, och risken för beroende vid användning mer än några veckor är hög.
Zolpidem marknadsförs i Sverige under handelsnamnet Stilnoct.