31 Leonis
| 31 Leonis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 10t 07m 54,27057s |
| Deklination | +09° 59′ 51,0230″ |
| Skenbar magnitud () | +4,39 (V) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K3.5 IIIb Fe-1: |
| B–V | +1,447 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +39,84 ± 0,20 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -128,69 mas/år Dek.: -113,60 mas/år |
| Parallax () | 20,44 ± 1,68 |
| Avstånd | 160 ± 10 lå (49 ± 4 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,39 |
| Detaljer | |
| Radie | 30,40 ± 1,88 R☉ |
| Luminositet | 227 ± 31 L☉ |
| Temperatur | 4 074 ± 8 K |
| Metallicitet | -0,02dex |
| Vinkelhastighet | 5,1 km/s |
| Andra beteckningar | |
| AG+10 1297, BD+10 2112, CCDM J10079+1000A, GSC 00830-01496, HD 87837, HIC 49637, HIP 49637, HR 3980, IRAS 10052+1014, IRC +10225, 2MASS J10075427+0959510, PPM 156539, RAFGL 1399, SAO 98964, TD1 14579, TYC 830-1496-1, WDS J10079+1000A, Gaia DR2 3879879704937169024 | |
31 Leonis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 4,39 och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,4 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 160 ljusår (ca 49 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 40 km/s.
Egenskaper
Primärstjärnan 31 Leonis A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K3.5 IIIb Fe-1:, där suffixnoten anger att den har ett underskott av järn i dess spektrum. Den har en radie som är ca 30 solradier och utsänder från dess fotosfär ca 227 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 100 K.
Följeslagaren, 31 Leonis A, är en stjärna av magnitud 13,6 och hade en vinkelseparation från primärstjärnan av 7,9 bågsekunder år 2008.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 31 Leonis, 2 april 2020.
Noter
- 1 2 3 4 5 6 van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- 1 2 3 4 Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- 1 2 Keenan, Philip C; McNeil, Raymond C (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
- 1 2 3 4 5 Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 Hipparcos Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- 1 2 de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- 1 2 3 4 Piau, L.; et al. (February 2011), "Surface convection and red-giant radius measurements", Astronomy and Astrophysics, 526: A100, arXiv:1010.3649, Bibcode:2011A&A...526A.100P, doi:10.1051/0004-6361/201014442.
- ↑ "31 Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-04-02.
- ↑ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ↑ Wood, Brian E.; et al. (October 2016), "Hubble Space Telescope Constraints on the Winds and Astrospheres of Red Giant Stars", The Astrophysical Journal, 829 (2): 13, arXiv:1607.07732, Bibcode:2016ApJ...829...74W, doi:10.3847/0004-637X/829/2/74, 74.
