87 Leonis
| 87 Leonis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 11t 30m 18,89196s |
| Deklination | -03° 00′ 12,5712″ |
| Skenbar magnitud () | +4,77 (V) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K3+ III Fe-0.5 |
| U–B | +1,529 ± 0,016 |
| B–V | +1,54 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +18,8 ± 0,8 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 20,901 mas/år Dek.: -17,994 mas/år |
| Parallax () | 6,7249 ± 0,2901 |
| Avstånd | 480 ± 20 lå (149 ± 6 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,56 |
| Detaljer | |
| Radie | 54 R☉ |
| Luminositet | 641 L☉ |
| Temperatur | 4 001 ± 32 K |
| Metallicitet | -0,24 ± 0,07 dex |
| Vinkelhastighet | ≤19 km/s |
| Andra beteckningar | |
| e Leonis, 87 Leo, AG-02 668, BD-02 3360, FK5 2917, GSC 04933-01387, HD 99998, HIC 56127, HIP 56127, HR 4432, IRAS 11277-0243, IRC +00206, 2MASS J11301888-0300128, PLX 2658, PPM 178510, RAFGL 1492, SAO 138238, TYC 4933-1387-1, uvby98 100099998, Gaia DR2 3793247534517512064 | |
87 Leonis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna, belägen i den södra delen av stjärnbilden Lejonet och har även Bayer-beteckningen e Leonis. Den har en skenbar magnitud av ca 4,77 och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 6,7 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 480 ljusår (ca 149 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 19 km/s. Stjärnans position nära ekliptikan innebär att den är föremål för ockultationer med månen.
Egenskaper
87 Leonis är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K3+ III Fe-0.5, vilket betyder att den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Suffixnoten anger att den har ett svagt underskott av järn i dess atmosfär. Den har en radie som är 54 solradier och utsänder från dess fotosfär ca 641 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 000 K.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 87 Leonis, 10 april 2020.
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- 1 2 3 4 5 Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- 1 2 Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
- 1 2 3 Hoffleit, Dorrit; Jaschek, Carlos (1991), "HR 4432", The Bright star catalogue (5th Revised ed.), New Haven, Conn.: Yale University Observatory, Bibcode:1991bsc..book.....H, hämtad 2010-11-08.
- 1 2 3 Prugniel, Ph.; et al. (July 2011), "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars", Astronomy & Astrophysics, 531: A165, arXiv:1104.4952, Bibcode:2011A&A...531A.165P, doi:10.1051/0004-6361/201116769.
- ↑ "87 Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-04-10.
- ↑ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ↑ Dunham, D. W.; Evans, D. S.; et al. (April 1974), "The angular diameter of 87 Leonis.", Astronomical Journal, 79: 483–484, Bibcode:1974AJ.....79..483D, doi:10.1086/111568
