Brochantit

Brochantit
Brochantit (gröna kristaller) från Chile.
KategoriMineral
Strunz klassificering7BB.25
Kemisk formelCu4(SO4)(OH)6
FärgGrönt till blågrönt och grönsvart.
FörekomstsättOfta i kopparhaltiga oxidationszoner i arida områden.
KristallstrukturMonoklina kristallsystemet
TvillingbildningPå {100}
SpaltningPerfekt efter {100}
BrottOjämnt eller mussligt.
Hårdhet (Mohs)3½–4
GlansGlasglans
Ljusbrytningnα=1,728

nβ=1,771

nγ=1,800
Dubbelbrytningδ=0,072
Optisk karaktärTvåaxligt negativ
Dispersionr<v
PleokroismSvag, blåaktigt gröna nyanser
TransparensTransparent till genomlysande
StreckfärgLjusgrönt
DensitetUppmätt 3,97, beräknad 4,09
LöslighetLöslig i syror och ammoniak
Referenser

Brochantit är ett kopparhaltigt malmmineral, ett sulfat med den kemiska formeln Cu4(SO4)(OH)6. Det kan hittas som fibrösa eller nålformiga kristaller som ibland fyller hålrum, bildar mattor eller krustor. Man kan finna brochantit i oxidationszoner som är kopparhaltiga, ofta i arida områden. Mineralet har fått namn efter den franske geologen André Brochant de Villiers.

Rikliga fyndigheter finns i Chile, Arizona i USA och i det afrikanska kopparbältet. I Sverige har brochantit hitats i Källargruvan i Värmland och i Nya Bastnäs i Västmanland. Brochantit är löslig i ammoniak och kan tvättas bort från marmor som blivit grön av vittringsvatten från koppar och brons. Mineralet kan omvandlas till krysokoll.

Brochantit kan återfinnas i pseudomorfer av malakit, azurit och langit.

Mineralet kan förväxlas lätt med dioptas och atacamit som också är en kopparhaltig malmineral.

Som malm anses brochantit mindre vanlig än andra kopparhaltiga mineral. Brochantitådror bröts för koppar i Chuquicamata, Chile, från 1879 till 1912 då en mer urskillningslös storskalig brytning av låghaltiga malmer inleddes vid gruvan.

Källor

  1. 1 2 3 ”Brochantite” (på engelska). Handbook of Mineralogy. Mineralogical Society of America. https://www.handbookofmineralogy.org/pdfs/brochantite.pdf. Läst 28 juli 2026.
  2. 1 2 3 4 ”Brochanite” (på engelska). mindat.org. https://www.mindat.org/min-779.html. Läst 27 juli 2026.
  3. ↑ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 114, (7). ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  4. ↑ brochantitt i Store norske leksikons nätupplaga. Läst 2026-07-28.
  5. ↑ Hedin, L.-H.; Jansson, M. (2007). Mineral i Sverige. sid. 117. ISBN 978-91-88528-58-2
  6. ↑ ”Atacamite” (på engelska). mindat.org. https://www.mindat.org/min-406.html. Läst 27 juli 2026.
  7. ↑ Ossandon, Guillermo; Freraut, Roberto; Gustafson, Lewis; Lindsay, Darryl; Zentilli, Marcos (2001). ”Geology of the Chuquicamata Mine: A Progress Report”. Economic Geology 96 (2): sid. 249–270. doi:10.2113/gsecongeo.96.2.249. Bibcode: 2001EcGeo..96..249O.
  8. ↑ Orellana Retamales, Luis (2004). ”La lucha de los mineros contra las leyes: Chuquicamata (1900-1915)”. Historia 37 (I): sid. 169-206. https://www.scielo.cl/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0717-71942004000100006.

Externa länkar