Gliese 867

FK Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 38m 45,57462s
Deklination-20° 37′ 16,084″
Skenbar magnitud ()9,08
Stjärntyp
SpektraltypM2.0 V
VariabeltypFlarestjärna + BY Draconis-variabel
Astrometri
Radialhastighet ()-8,70 ± 0,69 km/s
Egenrörelse (µ)RA: +449,207 mas/år
Dek.: -79,046 mas/år
Parallax ()112,3859 ± 0,0555
Avstånd29,02 ± 0,01 lå (8,898 ± 0,004 pc)
Absolut magnitud ()+9,39
Detaljer
Massa0,5503 ± 0,0095 / 0,4357 ± 0,0075 M☉
Radie0,56 / 0,45 R☉
Temperatur3 416 K
Metallicitet+0,08 dex
Vinkelhastighet5,4 ± 0,6 / 4,4 ± 0,6 km/s
Andra beteckningar
HD 214479, BD-21 6267, CABS 195, CCDM J22388-2037A, CPD-21 8162, 2E 4632, GJ 867 A, GJ 867 a, HIC 111802, HIP 111802, IRAS 22359-2053, 2MASS J22384559-2037160, LTT 9128, NLTT 54421, PPM 274073, 1RXS J223845.5-203706, SAO 191294, TYC 6392-1077-1, UCAC2 23772454, UCAC3 139-437859, UCAC4 347-191485, FK Aquarii, WDS J22388-2037A, WISEA J223845.91-203716.4, [GKL99] 432, Gaia DR3 2400808142038361088, Gaia DR1 2400808137742460032, Gaia DR2 2400808142038361088
FL Aquarii
Observationsdata
Rektascension22t 38m 45,28128s
Deklination-20° 36′ 51,8102″
Skenbar magnitud ()11,49
Stjärntyp
SpektraltypM3.5 V
VariabeltypFlarestjärna + BY Draconis-variabel
Astrometri
Radialhastighet ()-5,95 ± 3,96 km/s
Egenrörelse (µ)RA: +424,590 mas/år
Dek.: -66,983 mas/år
Parallax ()112,9867 ± 0,0387
Avstånd28,867 ± 0,010 lå (8,851 ± 0,003 pc)
Detaljer
Massa0,29 ± 0,06 / ≥0.056 ± 0,07 M☉
Andra beteckningar
CCDM J22388-2037B, GALEX J223845.4-203652, GJ 867 B, GJ 867 b, GSC 06392-00849, 2MASS J22384530-2036519, L 717-22, LP 876-81, LTT 9127, NLTT 54420, NSV 14256, UCAC4 347-191484, FL Aquarii, WDS J22388-2037B, WISEA J223845.60-203652.4, [GKL99] 431, Gaia DR3 2400808245117576704, Gaia DR2 2400808245117576704

Gliese 867 är ett fyrstjärnigt system beläget i stjärnbilden Vattumannen på ett avstånd av 29 ljusår (8,9 parsec) från solsystemet. Det består av två dubbelstjärnor, Gliese 867 A och B, även kända under sina variabelbeteckning FK Aquarii och FL Aquarii. Gliese 867 är det tredje närmaste fyrstjärniga systemet, efter Gliese 570 och My Herculis, och det närmaste systemet av detta slag där primärstjärnan är en röd dvärg. Det finns två närmare femstjärniga system, V1054 Ophiuchi och Xi Ursae Majoris, varav det förra består helt av röda dvärgar.

System

Gliese 867 A och B är separerade med 24,5 bågsekunder, vilket motsvarar ett projicerat avstånd på 216 AE. Båda är spektroskopiska dubbelstjärnor. Gliese 867 A och B är båda flarestjärnor och BY Draconis-variabler. De har varit kända för att vara flarestjärnor sedan 1978.

Gliese 867 A (FK Aquarii)

Ljuskurva för FK Aquarii, anpassade från TESS-data. Dubbelstjärnans omloppsperiod är markerad med rött. Det infällda diagrammet, anpassat från Byrne et al. (1990), visar en utbredning.

Gliese 867 A, även känd som FK Aquarii, är en snäv dubbelstjärna med en omloppsperiod av 4,1 dygn. Följeslagaren kallas också Gliese 867 C. Båda stjärnorna är röda dvärgar med en massa motsvarande ca 0,5 solmassa. Systemet har varit känt som en spektroskopisk dubbelstjärna sedan 1965, vid den tiden kallad BD−21°6267A. Den har också karakteriserats med astrometri från rymdteleskopet Gaia.

Båda stjärnorna är magnetiskt aktiva och har starka dipolära magnetfält som liknar de som finns i röda dvärgar med lägre massa och helt konvektiva stjärnor. Primärstjärnan är den mest massiva röda dvärgen som är känd för att ha denna typ av magnetfält sedan 2024.

Gliese 867 B (FL Aquarii)

Ljuskurva för FL Aquarii, anpassade från data publicerade av Doyle et al. (1986).

Gliese 867 B, även känd som FL Aquarii, är en snäv dubbelstjärna med en omloppsperiod av 1,8 dygn. Den upptäcktes 2014 vara en spektroskopisk dubbelstjärna. Primärstjärnan är en röd dvärg, medan följeslagaren, Gliese 867 D, har en minsta massa motsvarande endast 61 ± 7 Jupitermassor, och kan därför vara en brun dvärg.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, EZ Aquarii, 23 augusti 2026.

Noter

  1. ↑ "Finding the constellation which contains given sky coordinates". djm.cc. 2 augusti 2008.
  2. 1 2 3 4 5 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  3. 1 2 Koen, C.; Kilkenny, D.; et al. (April 2010). "UBV(RI)C JHK observations of Hipparcos-selected nearby stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 403 (4): 1949–1968. Bibcode:2010MNRAS.403.1949K. doi:10.1111/j.1365-2966.2009.16182.x. hdl:10566/813.
  4. 1 2 3 4 5 6 7 Davison, Cassy L.; White, R. J.; et al. (February 2014). "The Closest M-dwarf Quadruple System to the Sun". The Astronomical Journal. 147 (2): 26. arXiv:1310.6761. Bibcode:2014AJ....147...26D. doi:10.1088/0004-6256/147/2/26.
  5. 1 2 "FK Aqr". General Catalog of Variable Stars - VizieR. Hämtad 10 april 2025.
  6. 1 2 "V* FK Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 10 April 2025.
  7. 1 2 3 4 5 Tsvetkova, S.; Morin, J.; et al. (February 2024). "The large-scale magnetic field of the M dwarf double-line spectroscopic binary FK Aqr". Astronomy & Astrophysics. 682: A77. arXiv:2312.04247. Bibcode:2024A&A...682A..77T. doi:10.1051/0004-6361/202347604.
  8. 1 2 Houdebine, E. R. (April 2010). "Observation and modelling of main-sequence star chromospheres - X. Radiative budgets on Gl 867A and AU Mic (dM1e), and a two-component model chromosphere for Gl 205 (dM1)". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 403 (4): 2157–2166. Bibcode:2010MNRAS.403.2157H. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16267.x.
  9. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V*+FK+Aqr. Hämtad 2020-10-23.
  10. 1 2 3 4 5 6 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  11. 1 2 "V* FL Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 10 april 2025.
  12. 1 2 "FL Aqr". General Catalog of Variable Stars - VizieR. Hämtad 10 april 2025.
  13. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V*+FL+Aqr. Hämtad 2020-10-23.
  14. 1 2 Reylé, Céline; Jardine, Kevin; Fouqué, Pascal; Caballero, Jose A.; Smart, Richard L.; Sozzetti, Alessandro (30 April 2021). "The 10 parsec sample in the Gaia era". Astronomy & Astrophysics. 650: A201. arXiv:2104.14972. Bibcode:2021A&A...650A.201R. doi:10.1051/0004-6361/202140985. S2CID 233476431. Data available at https://gruze.org/10pc/ Arkiverad 12 mars 2023 at the Wayback Machine
  15. ↑ Byrne, P. Brendan (April 1978). "Gliese 867 - a New Flare-Star System". Information Bulletin on Variable Stars. 1407 (1). Bibcode:1978IBVS.1407....1B.
  16. ↑ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 14 april 2025.
  17. ↑ Byrne, P. B.; Butler, C. J.; Lyons, M. A. (September 1990). "Activity in late-type stars. VI. Optical photometry and UV spectroscopy of the active dMe star, FK Aquarii in late 1983". Astronomy and Astrophysics. 236: 455–460. Bibcode:1990A&A...236..455B. Hämtad 14 april 2025.
  18. ↑ Herbig, G. H.; Moorhead, J. M. (February 1965). "BD-21°6267A: a New dMe Double-Line Spectroscopic Binary". Astrophysical Journal. 141: 649. Bibcode:1965ApJ...141..649H. doi:10.1086/148150.
  19. ↑ Reylé, Céline; Jardine, Kevin; Fouqué, Pascal; Caballero, Jose A.; Smart, Richard L.; Sozzetti, Alessandro (6 February 2023). The 10 parsec sample in the Gaia era: First update. The 21st Cambridge Workshop on Cool Stars, Stellar Systems, and the Sun. arXiv:2302.02810. Bibcode:2022csss.confE.218R. doi:10.5281/zenodo.7576096.
  20. ↑ Doyle, J. G.; Byrne, P. B.; Butler, C. J. (February 1986). "Flare activity and BY-Draconis-type variability on the late-type dMe star Gliese 867 B". Astronomy and Astrophysics. 156: 283–288. Bibcode:1986A&A...156..283D. Hämtad 14 april 2025.

Vidare läsning