| HD 39118 | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Orion |
| Rektascension | 05t 50m 30,03s |
| Deklination | +02° 01′ 28,9″ |
| Skenbar magnitud () | +5,976 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 II |
| B–V | +1,12 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +4,24 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +1,097 mas/år Dek.: -5,161 mas/år |
| Parallax () | 1,4703 ± 0,2299 |
| Avstånd | 2 300 +350−270 lå (707,6 +107−83,3 pc) |
| Absolut magnitud () | -2,3 |
| Detaljer | |
| Massa | 3,3 +0,3−0,27 M☉ |
| Radie | 23,5 +3,7−1,9 R☉ |
| Luminositet | 535 L☉ |
| Temperatur | 4 550 K |
| Metallicitet | -0,34 dex |
| Vinkelhastighet | 4,19 km/s |
| Ålder | 257 miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 39118/39119, AG+02 647, BD+01 1148, GSC 00120-00877, HD 39119, HIC 27588, HIP 27588, HR 2024, IRAS 05478+0200, 2MASS J05503003+0201290, PPM 149543, SAO 113198, TD1 5451, TIC 158867386, TYC 120-877-1, uvby98 100039118, Gaia DR2 3316078695157768448, Gaia DR3 3316078695157768448, Gaia DR1 3316078690860889600 | |
| HD 39119 | |
| Observationsdata | |
|---|---|
| Rektascension | 05t 50m 30,03s |
| Deklination | +02° 01′ 28,9″ |
| Skenbar magnitud () | +7,52 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B7/B8 V + A0:V |
| B–V | -0,09 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +4,24 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +1,097 mas/år Dek.: -5,161 mas/år |
| Parallax () | 1,4703 ± 0,2299 |
| Avstånd | 2 300 +350−270 lå (707,6 +107−83,3 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,75 |
| Detaljer | |
| Temperatur | 11 300 K |
HD 39118 (HD 39119, HR 2024) är en spektroskopisk dubbelstjärna i stjärnbilden Orion, nära himmelsekvatorn. Den består av tre stjärnor: en kall primärstjärna (en jättestjärna av spektraltyp K) och en varm följeslagare, som är en dubbelstjärna som bildats av en huvudseriestjärna av spektraltyp B och en huvudseriestjärna av spektraltyp A. Enligt en uppskattning från 2021 ligger HD 39118 på avståndet 708 parsec (2 310 ljusår) från solsystemet och den rör sig bort från jorden med en heliocentrisk radialhastighet av 4,24 km/s. Dess skenbara magnitud är 5,976, vilket gör den svagt synlig för blotta ögat under goda ljusförhållanden. Dess absoluta magnitud, det vill säga dess luminositet om den sågs på ett avstånd av 10 parsec (32,6 ljusår), är –2,53.

HR 2024 är en spektroskopisk dubbelstjärna (mer exakt en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna) som består av en kall primärstjärna och en varm sekundärstjärna, som i sig också är en dubbelstjärna. Beteckningarna "kall" och "het" hänvisar till komponenternas relativa effektiva temperatur. De är separerade med 4,7 × 106 kilometer (3,1 AE) och cirkulerar en omloppsbana kring varandra med en omloppsperiod 2 570 dygn. Omloppsexcentriciteten är 0,3.
Henry Draperkatalogen anger att spektrumet är sammansatt: beteckningen HD 39118 tillämpas på komponent A med spektralklass G0; HD 39119 tillämpas på komponent B med spektralklass A0, även om båda posterna har samma position och magnitud.
Primärstjärnan har spektralklass K0 II, vilket betyder att den är en ljusstark jättestjärna sv spektralklass K som har utvecklats bort från huvudserien. Den befinner sig på den horisontella jättegrenen och har helium i dess kärna. Den har en massa motsvarande 3,28 solmsolmassorassor och har expanderat till en radie av 25 solradier. Den avger energi motsvarande 535 gånger solens luminositet från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av 4 550 K, vilket är ca 1 200 K lägre än solen. Den har en metallicitet lägre än solen, med ett överskott av järn på sin yta motsvarande 46 procent av solens. Primärstjärnans ålder uppskattas till 263 miljoner år, mycket yngre än solen (4,6 miljarder år) trots dess avancerade evolutionära stadium. Den roterar kring dess egen axel med en beräknad hastighet på 4,19 km/s. BV-indexet är 1,12, vilket ger den för en K-typstjärna typiska orangea färgnyansen.
Den heta följeslagaren består av två stjärnor, där en är en sen huvudseriestjärna av spektraltyp B7 V/B8 V och den andra är en tidig huvudseriestjärna av spektraltyp A0 V. De har en kombinerad ljusstyrka som är cirka 1,55 magnituder svagare än den kallare primärstjärnan. B-typstjärnan har en effektiv temperatur av 11 300 K.Även om stjärnor inte kan särskiljas, beräknas det att det kombinerade BV-indexet för de heta följeslagarna är –0,09, vilket betyder att den har en typisk färgnyans för en B-typstjärna.