| HL Cancri | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kräftan |
| Rektascension | 09t 01m 22,77660s |
| Deklination | +10° 43′ 58,5175″ |
| Skenbar magnitud () | +8,88 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G0 V + M |
| B–V | +0,63 |
| Variabeltyp | BY Draconis-variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +7,10 ± 0,1 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -12,524 mas/år Dek.: +4,156 mas/år |
| Parallax () | 16,4293 ± 0,0623 |
| Avstånd | 198,5 ± 0,8 lå (60,9 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | +4,83 ± 0,16 |
| Detaljer | |
| Massa | 1,01 ± 0,02 M☉ |
| Radie | 0,93 ± 0,02 R☉ |
| Temperatur | 5 785 ± 40 K |
| Metallicitet | -0,02 ± 0,03 dex |
| Vinkelhastighet | 4,5 ± 0,5 km/s |
| Ålder | 1,46 ± 1,26 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 77191, AG+10 1163, BD+11 1961, GSC 00815-02116, HIC 44303, HIP 44303, 2MASS J09012277+1043585, PPM 126017, SAO 98298, TIC 323492976, TYC 815-2116-1, HL Cancri, Gaia DR2 603701328976020864, Gaia DR3 603701328976020864, Gaia DR1 603701324681174400 | |
HD 77191 är en spektroskopisk dubbelstjärna bestående av en solliknande variabel stjärna och en trolig röd dvärg, belägen i stjärnbilden Kräftan. Den har variabelbeteckningen HL Cancri (förkortat HL Cnc). Med en skenbar magnitud på 8,88 är den för svag för att ses för blotta ögat men kan under goda ljusförhållanden observeras med handkikare som en gulfärgad ljuspunkt. Den är belägen på ett avstånd av 198,5 ljusår (60,9 parsec) enligt Gaia EDR3-parallaxmätningar och rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av 7,10 km/s.
Stjärnan är en del av Castorströmmen, en rörelsegrupp av unga stjärnor varav några av de ljusaste stjärnorna på natthimlen, som Castor, Fomalhaut och Vega.

Primärstjärnan är en huvudseriestjärna av spektraltyp G0 V, nästan identisk med solen i massa, effektiv temperatur och metallicitet, men ca 7 procent mindre i radie. Dess spektrum visar tydliga tecken på hög stjärnaktivitet och en stark litiumdubbelspektrallinje vid våglängd 6707,8 Å, vilket anger dess låga ålder, uppskattad till 1,46 ± 1,26 miljard år. Följaktligen visar stjärnan stora stjärnfläckar, vilka är orsak till små variationer i dess ljusstyrka, först upptäckta år 2000 med en medelamplitud på ca 0,025 magnitud och en period på 10,0 ± 0,2 dygn (vilket också är stjärnans rotationsperiod). Därför klassificeras stjärnan som en BY Draconis-variabel.
Data som samlats in av Hipparcos tyder på att stjärnan var en ensam stjärna, men observationer av radialhastighet med Coravelspektrografen vid University of Cambridge gav en 44-dygns omloppsbana för en följeslagare. Genom att matcha primärstjärnans rotationshastigheter mätt genom Dopplerbreddning och dess fotometriska period, beräknas massan av den osynliga följeslagaren till ca 0,38 solmassa, vilket gör den till en trolig röd dvärg.