Jennifer Doudna

Jennifer Doudna Nobelpristagare i kemi 2020
Jennifer Doudna, 2016.
FöddJennifer Anne Doudna
19 februari 1964 (62 år)
Washington, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University, filosofie doktor,
Pomona College, kandidatexamen,
Hilo High School
SysselsättningBiokemist, kemist, universitetslärare, molekylärbiolog, kristallograf
Befattning
Styrelsemedlem, Johnson & Johnson (2018–)
ArbetsgivareUniversity of California, San Francisco
Howard Hughes Medical Institute
Yale University (1994–2002)
University of California, Berkeley (2002–)
MakeJamie H. D. Cate
Utmärkelser
Breakthrough Prize in Life Sciences, 2014
Wolfpriset i medicin, 2020
Nobelpriset i kemi, 2020
Willard Gibbs-priset 2024
Se lista
Redigera Wikidata

Jennifer Anne Doudna, född 19 februari 1964 i Washington, D.C., är en amerikansk forskare i molekylärbiologi.

Jennifer Doudna växte upp i Hilo på Hawaii. Hon tog 1985 en kandidatexamen i kemi vid Pomona College i Claremont i Kalifornien, och disputerade 1989 i biokemi på Harvard University. Hon blev docent i molekylärbiologi och biokemi vid Yale University 1994 och 2002 blev hon professor i samma ämnen vid University of California, Berkeley, där hon forskar framför allt på tre områden: CRISPR-systemet, RNA-interferens och MikroRNA.

Jennifer Doudna har arbetat med att förstå den biologiska funktionssättet av ribonukleinsyror, molekyler som medverkar i att överföra genetisk information och reglera andra processer i cellerna.

Doudna tilldelades 2020 Nobelpriset i kemi tillsammans med Emmanuelle Charpentier med motiveringen ”för utveckling av en metod för genomeditering”.

År 2018 utkom hennes bok Sprickan i skapelsen på Volante förlag, där hon beskriver upptäckten av gensaxen tillsammans med journalisten Samuel Stenberg.

Hur det började

Jennifer Doudna tillbringade större delen av sin uppväxt i Hilo på Hawaii. Där var hennes mor lärare i historia vid ett college och hennes far undervisade i amerikansk litteratur vid universitetet. Doudnas intresse för vetenskap väcktes under hennes upptäcktsfärder i den närliggande regnskogen. När Doudna gick i sjätte klass fick hon sin första kontakt med biokemi då hennes far gav henne James Watsons självbiografi The Double Helix. "När jag börjat läsa den kunde jag inte sluta" säger Doudna. En kemilektion på gymnasiet befäste senare hennes beslut att bli forskare. Därefter valde hon Pomona college i Kalifornien, eftersom det låg på västkusten, var litet och hade ett bra biokemiprogram.

1996 publicerade hon tillsammans med nobelpristagaren Thomas Cech en banbrytande artikel som för första gången beskrev hur en stor RNA-molekyl såg ut. "Att se denna struktur var så spännande. Jag kände rysningar utefter ryggraden" säger Doudna.

Gensax

Den franska forskaren och gästprofessorn Emmanuelle Charpentier upptäckte i Umeå 2009 en typ av enzym, endonukleaset Cas9 som används av streptokocker som försvar mot virusinfektion. Enzymet klipper sönder DNA hos ett angripande virus till bitar. Klippen sker på bestämda ställen. Bakterien sparar information om virusets DNA-sekvens för att känna igen det, en sorts immunitet, och använder informationen för att bestämma klippställena. Detta ger en möjlighet för gentekniker att dirigera enzymet till en exakt plats i levande celler, även i t.ex. människans DNA. Enzymet, Cas9, kunde renas fram i laboratoriet, men inte fås stabilt. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, som hade mötts 2011, inledde därför ett samarbete för att komma underfund med hur det framställda Cas-9 skulle fås att inte falla sönder. De lyckades med detta och publicerade – tillsammans med fyra andra forskare – den 17 augusti 2012 resultatet i artikeln A Programmable Dual-RNA–Guided DNA Endonuclease in Adaptive Bacterial Immunity i Science. Denna fick omedelbart stort gensvar, genom att idén om konstruktion av denna "gensax" innebar stora möjligheter att spara tid och arbete i genetiskt ingenjörsarbete. Redan 2014 hade försök gjorts, som visade att gensaxen fungerade i genmanipulation på flera arter.

Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna uppmärksammades 2014 och 2015 för sitt forskningsarbete med ett flertal priser och utmärkelser, bland andra det penningmässigt mycket stora Breakthrough Prize in Life Sciences 2014. Jennifer Doudna: "Vi har kunnat läsa och skriva DNA länge. Vad vi inte har kunnat är att redigera det. Nu har vi ett verktyg med vilket vi kan göra just det". Tidskriften Time utnämnde dem 2015 som två av världens mest inflytelserika personer.

Privatliv

Jennifer Doudna är gift med Jamie H. Doudna Cate (född 1968), som också är professor vid University of California, Berkeley, och de har sonen Andrew.

Utmärkelser

[Redigera Wikidata]

Källor

Noter

  1. ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jennifer-Doudnatopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ↑ FemBios databas, FemBio-ID: 32225, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Biography of Jennifer A. Doudna, vol. 101, 49, Proceedings of the National Academy of Sciences, 1 december 2004, s. 16987-16989, 10.1073/PNAS.0408147101, PubMed-ID: 15574498.[källa från Wikidata]
  4. ↑ proxy statement, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, vcresearch.berkeley.edu .[källa från Wikidata]
  6. ↑ läs online, breakthroughprize.org , läst: 6 februari 2023.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Claremont, Pomona College 333 N. College Way; Ca 91711 (13 oktober 2020). ”Nobel Laureate Jennifer Doudna ’85 Forged Path for Pomona Students to Follow” (på engelska). Pomona College in Claremont, California - Pomona College. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221009082635/https://www.pomona.edu/news/2020/10/19-nobel-laureate-jennifer-doudna-85-forged-path-pomona-students-follow. Läst 9 oktober 2022.
  8. ↑ Rosenberg, John S. (7 oktober 2020). ”Jennifer A. Doudna, Ph.D. ’89, and Emmanuelle Charpentier Share Chemistry Nobel” (på engelska). Harvard Magazine. https://www.harvardmagazine.com/2020/10/jennifer-a-doudna-ph-d-89-shares-chemistry-nobel-prize. Läst 9 oktober 2022.
  9. 1 2 3 4 ”Jennifer Doudna | Gruber Foundation”. gruber.yale.edu. https://gruber.yale.edu/genetics/jennifer-doudna. Läst 9 oktober 2022.
  10. ↑ ”The Doudna Lab”. http://rna.berkeley.edu/. Läst 26 augusti 2012.
  11. ↑ ”Nobelpriset i kemi 2020” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. 7 oktober 2020. https://www.nobelprize.org/uploads/2020/10/press-chemistryprize2020-swedish.pdf. Läst 7 oktober 2020.
  12. ↑ ”The Nobel Prize in Chemistry 2020” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2020/161307-press-release-swedish/. Läst 9 oktober 2022.
  13. ↑ ”Sprickan i skapelsen”. Volante. http://volante.se/bocker/sprickan-i-skapelsen/. Läst 11 december 2020.
  14. ↑ ”James Watson’s The Double Helix: Inaccurate and Insightful // Artifacts Journal” (på amerikansk engelska). artifactsjournal.missouri.edu. https://artifactsjournal.missouri.edu/2022/07/james-watsons-the-double-helix-inaccurate-and-insightful/. Läst 9 oktober 2022.
  15. ↑ Annika Östman: Knivskarp teknik förändrar gener, 5 februari 2015
  16. ↑ ”Cracking the Code: Jennifer Doudna and Her Amazing Molecular Scissors” (på amerikansk engelska). Cal Alumni Association. https://alumni.berkeley.edu/california-magazine/winter-2014-gender-assumptions/cracking-code-jennifer-doudna-and-her-amazing/. Läst 9 oktober 2022.
  17. ↑ Science Magazine
  18. 1 2 Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier: The new frontier of genome engineering with CRISPR-Cas9, Science 28 november 2014
  19. ↑ S, Robert; ers; relations|, Media (16 april 2015). ”Doudna among Time magazine’s 100 most influential people in the world” (på amerikansk engelska). Berkeley News. https://news.berkeley.edu/2015/04/16/doudna-among-time-magazines-100-most-influential-people-in-the-world/. Läst 9 oktober 2022.
  20. ↑ Dr. Jennifer A. Doudna, PhD (på engelska), Arnold and Mabel Beckman Foundation, läs online.[källa från Wikidata]
  21. ↑ läs online, www.packard.org .[källa från Wikidata]
  22. ↑ NSF Honors Yale Biochemist Jennifer Doudna with the Alan T. Waterman Award (på engelska), National Science Foundation, 10 april 2000, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  23. ↑ Eli Lilly Award in Biological Chemistry (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  24. ↑ läs online, www.aaas.org .[källa från Wikidata]
  25. ↑ Jennifer Doudna winsnew Mildred Cohn award (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  26. ↑ Emmanuelle Charpentier, Ph.D. and Jennifer Doudna, Ph.D. (på engelska), Dr. Paul Janssen Award for Biomedical Research, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  27. ↑ Jennifer Doudna, Ph.D., and Emmanuelle Charpentier, Ph.D., Win 2014 Dr. Paul Janssen Award for Biomedical Research (på engelska), Johnson & Johnson, 24 juni 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  28. ↑ FNIH Awards Lurie Prize to Jennifer Doudna (på engelska), Foundation for the National Institutes of Health, 24 februari 2014, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  29. ↑ Gabbay Award honors researchers who developed groundbreaking genomic tool (på engelska), Brandeis University, 20 oktober 2014, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  30. ↑ PREMIO PRINCESA DE ASTURIASDE INVESTIGACIÓN CIENTÍFICA Y TÉCNICA 2015 (på spanska), läs online.[källa från Wikidata]
  31. ↑ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  32. ↑ 2015 Genetics Prize Jennifer Doudna (på engelska), Peter and Patricia Gruber Foundation, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  33. ↑ Gruber Foundation honors excellence in neuroscience, cosmology, and genetics (på engelska), YaleNews, 16 juni 2015, läs online.[källa från Wikidata]
  34. ↑ Laureates (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  35. ↑ Jennifer Doudna Shares Breakthrough Prize in Life Sciences (på engelska), Howard Hughes Medical Institute, 10 november 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  36. ↑ Recipients Of The 2015 Breakthrough Prizes In Fundamental Physics And Life Sciences Announced, Breakthrough Prize i livsvetenskap, 9 november 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  37. ↑ Emmanuelle Charpentier & Jennifer Doudna (på engelska), Time, 16 april 2015, läs online.[källa från Wikidata]
  38. ↑ Massry winners helped launch gene editing revolution (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  39. ↑ Fellows Directory, läst: 2 maj 2022.[källa från Wikidata]
  40. ↑ läs online, royalsociety.org , läst: 2 maj 2022, ”the 50 new Fellows and 10 new Foreign Members announced by the Royal Society today (29 April 2016).”.[källa från Wikidata]
  41. ↑ läs online, Wiley .[källa från Wikidata]
  42. ↑ Taiwan’s Tang Prizes awarded to Doudna, Rosenfeld (på engelska), University of California, Berkeley, 20 juni 2016, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  43. ↑ läs online, thejohnscottaward.github.io .[källa från Wikidata]
  44. ↑ 2016 L’Oréal-UNESCO For Women in Science Awards (på engelska), Unesco, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  45. ↑ Chinese Professor Wins 2016 L’Oréal-UNESCO For Women In Science Award – Asian Scientist Magazine (på engelska), läs online, läst: 12 mars 2025.[källa från Wikidata]
  46. ↑ Jennifer Doudna (på engelska), BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  47. ↑ Jennifer Doudna (på engelska), Kungliga Nederländska Vetenskapsakademin, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  48. ↑ 2016 Dickson Prize Winner (på engelska), University of Pittsburgh, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  49. ↑ Jennifer Doudna (på engelska), Gairdner Foundation, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  50. ↑ Paul Ehrlich and Ludwig Darmstaedter Prize for E. Charpentier an J.A. Doudna (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  51. ↑ Jennifer Doudna (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  52. ↑ läs online, engage.amc.edu .[källa från Wikidata]
  53. ↑ JENNIFER A. DOUDNA, PHD (på engelska), American Association for Cancer Research, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  54. ↑ läs online, www.chem.tamu.edu .[källa från Wikidata]
  55. ↑ Doudna awarded Japan Prize for invention of CRISPR gene editing (på engelska), University of California, Berkeley, 2 februari 2017, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  56. ↑ Jennifer Doudna, Fellows Directory (på engelska), Royal Society, Fellow of the Royal Society-ID: 12860, läst: 3 juli 2018.[källa från Wikidata]
  57. ↑ NAS Award in Chemical Sciences (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  58. ↑ Jennifer A. Doudna (på engelska), läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  59. ↑ The Award of "Scientific Heroines” Honors Dr. Jennifer Doudna (på engelska), Genetic Engineering and Biotechnology News, 4 oktober 2018, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  60. ↑ Vanderbilt Prize in Biomedical Science (på engelska), Vanderbilt University Medical Center, läs online, läst: 15 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  61. ↑ UC Berkeley’s Doudna named to receive Vanderbilt Prize (på engelska), Vanderbilt University Medical Center, 18 mars 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  62. ↑ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: jennifer-doudna, läst: 6 maj 2022.[källa från Wikidata]
  63. ↑ The Nobel Prize in Chemistry 2020 : Genetic scissors: a tool for rewriting the code of life, Kungliga Vetenskapsakademien, 7 oktober 2020, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  64. ↑ Jennifer Doudna awarded 2020 Wolf Prize in Medicine (på engelska), University of California, Berkeley, 13 januari 2020, läs online, läst: 5 februari 2020.[källa från Wikidata]
  65. ↑ 2020 Wolf Prize were announced, Wolf Foundation, 13 januari 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  66. ↑ läs online, www.wimlf.org , läst: 6 december 2025.[källa från Wikidata]
  67. ↑ läs online, www.whitehouse.gov .[källa från Wikidata]

Externa länkar