Johan Gyllenborg

Johan Gyllenborg
	Johan Gyllenborg
	Johan Gyllenborg 1747, iklädd riksrådsdräkt, den så kallade talaren.
Född	26 september 1682; Stockholm
Död	22 maj 1752 (69 år); Stockholm
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Militär
Barn	Jacob Johan Gyllenborg (f. 1721); Gustaf Fredrik Gyllenborg (f. 1731)
Föräldrar	Jakob Gyllenborg; Anna Catharina Thegner
Släktingar	Olof Gyllenborg (syskon); Carl Gyllenborg (syskon); Fredrik Gyllenborg (syskon)
	Redigera Wikidata

Johan Gyllenborg, född 26 september 1682 i Stockholm, död 22 maj 1752 i Stockholm, var en svensk greve och riksråd. Han var son till Jakob Gyllenborg, bror till Olof, Fredrik och Carl Gyllenborg samt far till Jacob Johan och Gustaf Fredrik Gyllenborg.

Biografi

Johan Gyllenborg föddes 1682 i Stockholm. Han var son till greve Jakob Gyllenborg och friherrinnan Anna Catharina Thegner. Gyllenborg blev 16 december 1696 student vid Uppsala universitet och blev 28 december 1700 kornett vid Upplands ståndsdragonregemente, med konfirmerad fullmakt 25 december samma år. Han blev 8 maj 1703 löjtnant med konfirmerad fullmakt 27 juni 1703 och 10 juli 1706 kapten. Gyllenborg blev 1 juli 1709 tillfångatagaven vid kapitulationen vid Perevolotjna och fördes förefter till Kazan, Solikamsk och Tobolsk. Han utväxlades 1719 mot en rysk knes.

Gyllenborg fick 11 juni 1719 majors titel och blev 26 november 1719 generaladjutant vid Stockholmska armén. Han blev 1723 kapten vid Östgöta infanteriregemente, 23 april 1729 major och 31 juli 1735 överstelöjtnant. Gyllenborg blev 8 juni 1741 riksråd och 12 juli 1742 Lunds akademis kansler. Han blev 1748 riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden och kommendör av Svärdsorden, som han sedan undanbad sig. Gyllenborg avled 1752 i Stockholm.

Han deltog i slaget vid Düna, slaget vid Gemauerthof, slaget vid Lesna och slaget vid Poltava.

Han hade varit i militärtjänst under Adam Ludwig Lewenhaupt.

Sedan brodern Carl, vars trogna politiska stöd han var, blivit kanslipresident.

Egendom

Han ägde Skenäs i Västra Vingåkers socken.

Familj

Gyllenborg gifte sig 8 juni 1720 på Lindö gård i Runtuna församling med Margareta Eleonora von Beijer (1692–1772), dotter till överstelöjtnanten Joakim Christian von Beijer och grevinnan Anna Maria Dahlbergh. De fick tillsammans barnen landshövdingen Jacob Johan Gyllenborg (1721–1788), Anna Margareta Gyllenborg (född 1722), Sara Christina Gyllenborg (född 1723), Carl Gyllenborg (1725–1734), Sara Gyllenborg (1726–1812) som var gift med generalamjoren greve Göran Oxenstierna af Korsholm och Wasa, Anna Catharina Gyllenborg (född 1727), Olof Gyllenborg (född 1729), Olof Gyllenborg (1730–1730) och kanslirådet Gustaf Fredrik Gyllenborg (1731–1808).

Referenser

Svensk uppslagsbok. Malmö, 1932.
Tal Hållit då Hans Excellens Riksrådet, Högvälborne Grefve Herr Johan Gyllenborg Emottog det Höga Cancellersämbetet vid Kongl. Akademien i Lund; D. 11. Maji 1743. På Consistorii Academici Befalning af Joh. Corylander. Bibliothecarius i Lund. (Stockholm, Lars Salvius)

Noter

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 233-234, läs online.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 5 Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 233-234. Libris 10076750. https://runeberg.org/elgenst/3/0249.html

[f0d4e33ebad403346f7a58848ab37c8f64a3e63a-1] 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 233-234, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Elgenstierna_3-2] 1 2 3 4 5 Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 233-234. Libris 10076750. https://runeberg.org/elgenst/3/0249.html