Karinais

Fornhistoria

Inom Karinais område har två skåltäljda stenyxor, uppskattningsvis 4 000–4 500 år gamla, påträffats. Dessa förvaras i Finlands Nationalmuseums samlingar.

Medeltiden

Karinais församlings moderförsamling S:t Mårtens församling omnämns i skriftliga källor år 1409 och omfattade från medeltiden bland annat Kyrö nattbol. I administrativa sammanhang talade man om Alastaro tridung i S:t Mårtens socken, till vilken, förutom Karinais, även området för det senare Tarvasjoki hörde. Namnet Karinais förekommer för första gången år 1513. I jordeboken från år 1540 upptas sammanlagt 29 gårdar i de sju byar som räknas upp.

1600-1700-talen

I den äldsta lokala centralorten, Kyrö by, uppfördes ett predikohus på 1620-talet. År 1657 byggdes ett predikohus även i Karinais. Detta blev församlingens permanenta centrum, då predikohuset i Kyrö revs år 1764 och ersattes av ett kapell som föregick den nuvarande kyrkan. Som ett minne från denna tid står klockstapeln, uppförd år 1768.

1800-talet

Karinais kyrka färdigställdes 1835. Den nya kommunalförvaltningen ordnades år 1869 gemensamt för S:t Mårtens och Karinais, men redan tre år senare blev Karinais en självständig kommun. Karinais första folkskola stod färdig år 1882.

1900-talet

Karinais, som tidigare hade varit ett predikodistrikt under S:t Mårtens, fick kapellrättigheter år 1901 och blev en självständig församling år 1908. Efter fortsättningskriget bosattes evakuerad befolkning från de områden av Simpele kommun som överlåtits till Sovjetunionen i Karinais.

Byar

De äldre byarna i Karinais är Karinais, Kiukais, Kyrö, Mäenpää, Närpis, Suutarla och Tilkais. Rahkio bildades som en egen by på 1830-talet av gemensamma ängsmarker som tillhörde flera byar. Till övriga bydelar hör bland annat Heikinsuo.

Det största bycentret är Kyrö tätort, som framför allt erbjuder industriella arbetsplatser. Vid Kyrö järnvägsstation stannade persontåg under åren 1876–1990. Där finns samskolan Elisenvaaran yhtenäiskoulu, som är en del av Pöytis kommuns skolväsen och utgör en fortsättning på Elisenvaaran samskola, som tidigare var verksam i Kronoborg i Ladogakarelen.

Trafik

Genom Karinais löper järnvägen Toijala–Åbo, som togs i bruk år 1876. Persontrafiken vid Kyrö station upphörde år 1990. Den tidigare kommunens nordvästra gräns berörs av riksväg 9, och några kilometer från den sydöstra gränsen löper riksväg 10. Närmaste flygplats med reguljär trafik finns i Åbo.

Avstånd från Karinais

• Forssa 50 km
• Helsingfors 150 km
• Tavastehus 105 km
• Loimaa 25 km
• Salo 40 km
• Tammerfors 115 km
• Åbo 40 km

Kulturmiljö

Bland de byggda kulturmiljöer i Karinais som Museiverket år 2009 klassificerade som riksintressanta finns Kyrö järnvägsstation och byn Mäenpää.

Dialekt

Det finska språkets dialekt som talas i Karinais område grundar sig på Åbo höglandsdialekt, som hör till gruppen sydvästliga mellandialekter. Ett kännetecknande drag för Karinais dialekt är en typ av konsonantförlängning som ligger mellan den sydvästfinska specialgeminationen och den allmänna geminationen i konsonanterna p, t, k och s.

Matkultur

Karinais sockenrätt utsågs på 1980-talet till pastanttipuuro, en gröt kokad på potatismos och kornmjöl.