| Uskela | ||
| Uskela (finska) | ||
| Före detta kommun | ||
|
||
| Land | ||
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| Län | Åbo och Björneborgs län | |
| Härad | Halikko härad | |
| Area | ||
| - land | 124,1 km² | |
| Folkmängd | 3 101 (1964) | |
| Befolkningstäthet | 25 invånare/km² | |
| Geonames | 633306 | |
| Upphörd | 1967 | |
| Ny kommun | Salo | |
| F.d. Uskela kommuns läge i Finland. | ||
Uskela var en kommun i Halikko härad i Åbo och Björneborgs län i Finland. Kommunen grundades 1868 och den uppgick i Salo stad 1 januari 1967. Innan kommunsammanslagningen var Uskelas grannkommuner Angelniemi, Bjärnå, Halikko, Kuusjoki, Muurla och S:t Bertils. Uskela var enspråkigt finsk.
Uskela var troligen centrum i fornsocknen Halikko, som under missionstiden på 1100-talet omvandlades till en stamsocken. Denna uppdelades möjligen under 1200-talets andra kvartal i kyrksocknarna Halikko och Uskela. Socknen omnämns första gången år 1329. Från socknen avskildes kyrksocknen S:t Mårtens i slutet av 1300-talet och kapellförsamlingen S:t Bertils i början av 1400-talet.
I Uskela bildades 1887 Salo köping men köpingen var inte en egen församling. 1 maj 1914 utbröts Salo som en egen församling från Uskela samtidigt områden med 1 417 personer överfördes till köpingen. 1948 överfördes områden med 4 899 personer till Salo. Uskela blev del av Salo stad 1 januari 1967.
Anis (finska: Aninen), Anjala, Breidilä, Falkkila, Fulkkila, Hakastaro, Hankala, Haukkala, Hämeenkylä, Hämmäis (finska: Hämmäinen), Jaanu, Karjaskylä, Karlberg (finska: Pettilä), Kaukvuori, Kavila, Kirjola, Kokkola, Kurjenpahna, Kälpiö, Kärkis (finska: Kärkkä), Loppis (finska: Lopenkylä), Moisio, Mäenala, Mököis (finska: Mököinen), Närvelä, Pahkavuori, Prästgården, Pappis (finska: Pappinen), Pukkila, Ragneböle, Rauvola, Röykkälä, Salo by, Storby (finska: Isokylä), Tottola, Ullenböle (finska: Ullenpyöli), Veitakkalan och Villilä.
Fulkila gård nämns första gången 1508 och ägdes då av väpnaren Måns Frille, som hade varit kung Hans hövitsman på Åbo slott. Från 1530 gick gården i arv i ätten Starck tills Margareta Tomasdotter (Starck, död 1637) gifte sig med fogden i Åbo län Michel Påvelsson vars efterkommande bar namnet Munck af Fulkila. Den sista Munck-ättlingen sålde gården 1737. År 1749 köpte riksgrevinnan Catarina Ebba Horn af Åminne gården och förenade den med sitt säteri Åminne i Halikko. Fulkila avskildes 1940 från Åminne till en yngre son i ägarsläkten. Gårdens huvudbyggnad står på en stengrund som kan vara från 1500-talet, möjligen byggd av Michel Påvelsson.
Enligt Statsrådets beslut den 28 december 1962 var Uskela för perioden 1963 till 1972 en enspråkigt finsk kommun.
| År | Invånare | Finska | Finska % | Svenska | Svenska % | Övriga | Övriga % | Referens |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1880 | 2 525 | 2 381 | 94,3 % | 144 | 5,7 % | 0 | 0,0 % | |
| 1890 | 3 161 | 2 894 | 91,6 % | 261 | 8,3 % | 6 | 0,2 % | |
| 1900 | 3 660 | 3 544 | 96,8 % | 113 | 3,1 % | 3 | 0,1 % | |
| 1910 | 4 597 | 4 360 | 94,8 % | 236 | 5,1 % | 1 | 0,0 % | |
| 1920 | 3 877 | 3 806 | 98,2 % | 67 | 1,7 % | 4 | 0,1 % | |
| 1930 | 4 507 | 4 463 | 99,0 % | 40 | 0,9 % | 4 | 0,1 % | |
| 1940 | 5 869 | 5 798 | 98,8 % | 70 | 1,2 % | 1 | 0,0 % | |
| 1950 | 2 957 | 2 939 | 99,4 % | 18 | 0,6 % | 0 | 0,0 % | |
| 1960 | 3 013 | 2 998 | 99,5 % | 13 | 0,4 % | 2 | 0,1 % |
Befolkningen avses enligt folkräkningen den 31 december nämnda år. För åren 1910–1940 är det den närvarande befolkningen vid folkräkningen som avses.
| |||||||||||||||||||