Kuusjoki
| Kuusjoki | ||
| Före detta kommun | ||
|
||
| Land |  Finland | |
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| Län | Västra Finlands län | |
| Centralort | Kuusjoki kyrkoby | |
| Area | 122,73 km² (2008-01-01) | |
| - land | 122,54 km² | |
| - vatten | 0,19 km² | |
| Folkmängd | 1 723 (2008-12-31) | |
| Befolkningstäthet | 14,1 invånare/km² | |
| Kommunkod | 308 | |
| Språk (2007) | ||
| - Finska: | 98,79 % | |
| - Svenska: | 0,35 % | |
| - Övriga: | 0,86 % | |
| Upphörd | 2009 | |
| Ny kommun | Salo | |
 | ||
Kuusjoki var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen hade 1 723 invånare (2008), på en yta av 122,73 km². Kuusjoki tillhörde först Åbo och Björneborgs län och senare Västra Finlands län.
Den 1 januari 2009 förenades Kuusjoki jämte Bjärnå, Finby, Halikko, Kiikala, Kisko, Muurla, S:t Bertils och Suomusjärvi med Salo stad. Kuusjoki var enspråkigt finskt. Kommunens slogan var "Ihmisen kokoinen kunta" (En kommun i människans storlek).
Geografi
Natur
Till sin naturmiljö är Kuusjoki en lerslätt, som på sina ställen bryts av moränbackar med berggrund i kärnan. Variation i landskapet skapas av de grunda floddalarna och några mossar, där Kuusjoki å, en biflod till Halikko å, samt dess största biflod Viepjoki å har skurit in i leran. I norr, vid gränsen till Somero, löper ett oregelbundet åsområde som vid gränsen mellan Kuusjoki, Koskis och Somero breder ut sig till grus- och sandformationen Kerkolannummi.
Här finns Kuusjokis enda sjöar, varav den största är Nummijärvi på gränsen till Somero – en 14 hektar stor, djup, klarvattensjö utan avrinning.
Byar
Hämäläis (finska: Hämäläinen), Impola, Kanunki, Kurkela, Kuttila, Kuusjoenperä, Pappilankylä, Raatala och Diskarla (finska: Tiskarla).
Historia
Historiskt sett har Kuusjokis område formats av de byar i Uskela kyrksocken, som grundades under medeltiden och låg längs Halikko ås källflod Kuusjoki å, till skillnad från övriga byar i Uskela, som främst låg vid Uskela å och dess käll- och biflöden.
Dessa byar hörde från början till Uskela församling och dess kapellförsamling S:t Bertils, som grundades någon gång i början av 1400-talet.
Kuusjoki blev senast år 1699 ett prediko-område inom S:t Bertils kapellförsamling. År 1822 blev Kuusjoki en predikoförsamling med ett eget bönehus, men utan egen präst.
När S:t Bertils kommun grundades 1867 och S:t Bertils blev en självständig kyrksocken 1869, var Kuusjoki först en del av S:t Bertils kommun och fortsatte kyrkligt som en predikoförsamling inom S:t Bertils församling.
Kuusjoki blev en självständig kommun och kapellförsamling inom S:t Bertils på valborgsmässoafton 1886. År 1913 blev Kuusjoki även en självständig kyrksocken.
Kuusjokis tid som självständig kommun varade alltså i drygt 122 år, och som självständig församling i drygt 95 år.
Den 1 januari 2009 slogs Kuusjoki samman med nio andra kommuner till en ny kommun, varpå dåvarande Salo stad, Halikko kommun, Kuusjoki kommun, S:t Bertils kommun, Muurla kommun, Bjärnå kommun, Finby kommun, Kisko kommun, Kiikala kommun och Suomusjärvi kommun upplöstes. Istället grundades en ny kommun omfattande dessa områden, som tog i bruk namnet Salo och beteckningen stad.
Kultur
Utbildning
Den nya skolan i Kuusjoki färdigställdes 30 oktober 2009 och invigdes i början av 2010. Samtidigt lades gamla skolor så som Kurkela, Raatala och Ylikulma skolor ner.
Sevärdheter
- Kuusjoki kyrka från 1823
- Kuusjoki sockenmagasin från 1927
- Iloniemi glasbruk
- Kaupinlinna fornborg
- Nummijärvi badstrand
Kuusjoki sockenmagasin
Välkända personer från Kuusjoki
- Erik Blomberg, filmregissör, bodde i Kuusjoki
- Aku Korvenoja, lantbruksråd och riksdagsledamot, född i Kuusjoki
- Jalmari Kulmala, riksdagsledamot
- Kalle Kulmala, riksdagsledamot
- Evert Alexander Louhi, författare, född 2.9.1883 i Kuusjoki. Verk: The Delaware Finns (Humanity Press, 1925) och New York Nights (Humanity Press, 1941)
- Wilma Murto, stavhoppare
- Aulis Oja, historiker
- Harri Pystynen, serietecknare, bodde i Kuusjoki
- Minna Vehmasto-Sulander, höjdhoppare
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia, Kuusjoki, 31 januari 2025.
Noter
- 1 2 3 4 ”Finlands areal kommunvis 1.1.2008” (
PDF). Lantmäteriverket. Arkiverad från originalet den 24 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210624225218/https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/maanmittauslaitos.fi/files/old/pinta_alat_kunnittain_01012008.pdf. Läst 27 mars 2023. - 1 2 ”Områdesordningar 1.1.2009”. Statistikcentralen. 27 mars 2009. https://www.stat.fi/til/vaerak/2008/vaerak_2008_2009-03-27_tau_001_sv.html. Läst 27 mars 2023.
- ↑ ”Befolkningens sammansättning och befolkningsförändringar kommunvis, 2007” ( PDF). Statistikcentralen. 2009. sid. 155. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158224/xvaeku_200700_2008_dig.pdf. Läst 27 mars 2023.
- ↑ Kuusjoki i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ↑ ”Kuusjoen kunta” (på finska). Kuusjoki kommun. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20070726183235/http://www.kuusjoki.fi/default.html. Läst 26.4.20225.
- ↑ Koli, Lauri (1993) (på finska). Someron vedet. Somero: Amanita. sid. 33. ISBN 951-95973-4-4. Läst 26 april 2025
- ↑ ”S:t Bertils kommunionbok”. www.sukuhistoria.fi. https://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pertteli/rippikirja_1868-1877_mko1-19/hakemisto_4.htm. Läst 26 april 2025.
- 1 2 3 4 5 6 7 Pylkkänen, Ali (2006) (på finska). Joki yhdisti ihmiset – Salon ja Uskelan historia n. 1150–1868. Salo: Salo stad. ISBN 952-99735-0-0. Läst 26 april 2025
- ↑ ”Kuusjoen koulu” (på finska). www.salo.fi. Salo stad. https://salo.fi/varhaiskasvatus-ja-koulutus/perusopetus/koulut/kuusjoen-koulu/. Läst 26 april 2025.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kuusjoki.
| |||||||||||||||||||
|