| Messier 52 | |
|---|---|
| Öppna stjärnhopen Messier 052. Bild:2MASS/NASA | |
| Observationsdata | |
| Stjärnbild | Cassiopeia |
| Rektascension | 23t 24m 48,0s |
| Deklination | 61° 35′ 36″ |
| Klass | I,2,r |
| Avstånd | 5 000 (1 400 pc)ljusår lj |
| Skenbar storlek | 13,0 bågminuter' |
| Skenbar magnitud | 6,9 |
| Fysiska egenskaper | |
| Massa | 1 200 solmassor |
| Radie | 9,5 ljusår (3,5 pc) |
| Uppskattad ålder | 158,5 miljoner år |
| Upptäckt | |
| Upptäcktsår | före 1774 |
| Upptäckare | Charles Messier |
| Andra beteckningar | |
| M52, NGC 7654, C 2322+613, OCl 260, Mel 243, Cr 455, Lund 1034, OCISM 57 | |
| Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar | |
Messier 52 (M52) även känd som NGC 7654, är en öppen stjärnhop, belägen ungefär 6° nordväst om NGC 7789. En fin sträng av stjärnor sträcker ut sig som en arm i både östlig och västlig riktning genom hopen, och är ett bra test för ett teleskop i klassen 4 tum eller större. Den kan ses från jorden med en handkikare. Hopens ljusstyrka påverkas av fördunkling, som är starkare i södra halvan.
R. J. Trumpler klassificerade hopens utseendet som II,2,r, vilket anger en rik hop med liten central koncentration och ett medelstort intervall i stjärnornas ljusstyrka. Detta reviderades slutligen till I,2,r för att beteckna en tät kärna. Messier 52 har en kärnradie på 2,97 ± 0,46 ljusår (0,91 ± 0,14 pc) och en tidvattenradie på 42,7 ± 7,2 ljusår (13,1 ± 2,2 pc). Den har en uppskattad ålder på 158,5 miljoner år och en massa på 1 200 solmassor.
Superjätten BD +60°2532 av skenbar magnitud 8,3 ingår troligen i stjärnhopen, så troligen också 18 långsamt pulserande stjärnor av spektraltyp B, där en är en Delta Scuti-variabel, och tre Gamma Doradus-variabel. Det kan också finnas tre Be stjärnor. Hopens kärna visar en brist på interstellär materia, som kan bero på supernovaexplosion(er) tidigt i stjärnhopens historia.
| ||||||||