Malmkoncentrat

En balja gul yellowcake, en vanlig form av malmkoncentrat för uran.
Järnmalmspellets från Kiruna.

Malmkoncentrat är en förädlad produkt som utvinns när råmalm krossas, mals och anrikas för att skilja det värdefulla metallinnehållet från gångart och gråberg. Detta innebar att den övergripande mineralsammansättningen förändras så den uppfyller kraven för efterföljande metallurgisk eller annan bearbetning i syfte att utvinna metall. Bulkmalmsortering är en sorts förkoncentrering av malm.

Beroende på vilken värdefull komponent som utvinns från koncentratet och vilket processflöde som valts, ställs specifika kvalitetskrav på koncentratet vad gäller halt av den värdefulla komponenten och skadliga orenligheter, fukthalt samt partikelstorleksfördelning. Dessa krav fastställs genom statliga eller branschspecifika standarder samt tekniska specifikationer. För att förbättra enhetligheten i koncentratet genomförs det homogenisering. En vanlig form av malmkoncentrat är slig, andra former är sinter, sinterkakor, pellets ("sinterkulor") och pressade bricketter. I Sverige är en vanlig form av malmkoncentrat järnmalmspellets.

Malmkoncentrat klassificeras som farlig last vid sjötransport enligt IMSBC-koden (International Maritime Solid Bulk Cargoes Code) – som ingår i SOLAS-konventionen – på grund av att de under vissa förhållanden tenderar att övergå i flytande form. Detta kan påverka fartygets stabilitet genom den så kallade fria ytans effekt, vilket i sin tur kan leda till att fartyget kantrar. Koden föreskriver särskilda åtgärder för säker transport av malmkoncentrat.

Se även

Källor

  1. ↑ Ljakisjev, N.P., red (2000). ”Koncentrat” (på ryska). Entsiklopeditjeskij slovar po metallurgii. "1". Intermet Inzjining. sid. 226–227
  2. ↑ Torres Guerra, Jesús Alberto; Mejía Cáceres, Denis; Moreyra Ramos, Patrick; Oré Grados, Jairo; Oscco Barrientos, Santos. ”Geometalurgia y el futuro de la minería digital en el Perú” (på spanska). Revista del Instituto de investigación de la Facultad de minas, metalurgia y ciencias geográficas 24 (47): sid. 163-179.
  3. ↑ Barskij, L. A. (1987). ”Koncentrat”. i E. A. Kozlovskij (på ryska). Gornaja entsiklopedija. "Bd. 3". Sovetskaja entsiklopedija. sid. 98–99
  4. ↑ Korotitsj, V.I.; Sotnikov, A. I.; Gratjov, S. V.; Furman, E. L.; Ljaskov, V. B. (2000). V. I. Korotitsj. red (på ryska). Metallurgins grunder: Lärobok för högre utbildning. UGTU. sid. 66, 71, 74
  5. ↑ ”Cargo Liquefaction and Dangers to Ships” (på engelska). International Federation of Shipmasters' Associations. https://www.ifsma.org/resources/Cargo-Liquefaction.pdf. Läst 29 november 2019.