Maybach

Maybach
SäteStuttgart
Historik
Grundat1909
GrundareWilhelm Maybach
EfterträdareMercedes-Maybach och Tognum AG
Upplöst2013
ModerbolagMercedes-Benz
Webbplatslänk
Redigera Wikidata
Maybach 57.

Maybach startade som ett pionjärsbolag inom bilindustrin som gått från att tillverka bilar och motorer fram till slutet av andra världskriget till att nu ingå som en del i Daimlerkoncernen. Koncernen använder varumärket för att marknadsföra sina mest exklusiva bilar.

Historia

Grundandet

Maybach skapades av Wilhelm Maybach som precis som Carl Benz och Gottlieb Daimler tillhörde bilindustrins pionjärer i Tyskland. Maybach arbetade tillsammans med Gottlieb Daimler och låg bakom flera av företagets modeller och motorer. Maybach var bl.a. med vid utvecklingen av företagets första historiska bil. Det finns alltså gamla band mellan Maybach och Mercedes-Benz som legat i grunden för dagens utveckling av märket.

Maybach-Motorenbau GmbH

År 1909 valde Wilhelm att starta Maybach-Motorenbau GmbH för att tillverka flygmotorer tillsammans med Ferdinand Graf von Zeppelin. Maybach flyttade senare produktionen till Friedrichshafen där tillverkningen av lyxbilar startade. Han startade tillverkningen tillsammans med sin son Karl Maybach. Fram till andra världskriget var Maybach ett prestigemärke i samma klass som Mercedes-Benz. Få av bilarna från denna tid finns bevarande. En av orsakerna är att en stor del av dem användes i kriget och helt enkelt gick åt när de gick skytteltrafik mellan krigsskådeplatser. Under andra världskriget byggde företaget huvudsakligen motorer till stridsvagnar, så som Tiger I, Tiger II och Panther, samt marinmotorer. Biltillverkningen upphörde helt efter kriget och man koncentrerade sig på tillverkningen av dieselmotorer för industribruk, främst lok och båtar. En del av Sveriges kärnkraftverk har Maybach industrimotorer som nödaggregat för sin elförsörjning. Bolaget köptes upp av Daimler-Benz 1960. Under 1966 slogs bolaget ihop med Daimler-Benz tillverkning av tunga dieslar, 1969 bytte det nya bolaget namn till MTU.

Maybach i modern tid

Mercedes-Benz hade länge tankar om att återuppliva märket Maybach och bolaget Maybach-Manufaktur. I och med lanseringen av Maybach 57 2002 hade man tagit Maybach tillbaka till strålkastarljuset. Stora lanseringar ägde rum runt hela världen där lyxbilsköparna skulle upptäcka det nygamla märket. Den mest spektakulära var i New York dit den skeppades med Queen Elisabeth II och sen lyftes i land med helikopter, till själva lanseringslokalen tog den sig med egen motor. Maybach gjorde också att Mercedes-Benz valde att lägga ner tillverkningen av den specialtillverkade förlängda versionen av Mercedes-Benz S-klass (600 Pullman).

Märkets framtida existens ifrågasattes 2008 av ägaren Daimlers VD, Dr. Dieter Zetsche

Dagens bilprogram

Maybach 62, 2004

Historiska bilmodeller

Maybach SW 42, 1939

Cirka 1800 st Maybach byggdes före andra världskriget.

Historiska motorer

Maybach HL 120
MotorTypSlagvolym (liter)Effekt (hk)Varvtal (rpm)Använd i
Mb IV Rak6260Heinkel HE 1
NL38 Rak63,7911003000Panzer I
HL42 Rak64,1981003000SdKfz 250, SdKfz 251
HL57 Rak65,6981302600Panzer II A
HL62 Rak66,1911402600Panzer II B-F
HL108 V-1210,8382503000Panzer III A-D, Panzer IV A
HL120TR/TRM V-1211,8673003000Panzer III E-N, Panzer IV B-H
HL210 P45 V-1221.3536503000Tiger I
HL230 P30 V-1223,0957003000Tiger I, Tiger II, Panther
HL230 P45
HL234 V-1223,0958003000E-100

De olika bokstavskombinationerna i beteckningar står för:

Utställningar

Källor

  1. ↑ hämtat från: tjeckiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ↑ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ↑ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ↑ http://www.mtu-online.com/
  6. ↑ ”Maybach nära slutet”. Teknikens Värld. 18 mars 2008. https://teknikensvarld.se/maybach-nara-slutet-130682/.
  7. ↑ http://en.wikipedia.org/wiki/Maybach
  8. ↑ Peter Chamberlain, Hilary Doyle (1999). Thomas L. Jentz. red. Encyclopedia of German Tanks Of World War Two (andra). Arms & Armour. ISBN 1-85409-518-8. https://archive.org/details/encyclopediaofge0000cham

Se även

Externa länkar