| Mikael Enckell | |
| Född | 2 september 1932 Helsingfors, Finland |
|---|---|
| Död | 14 november 2025 (93 år) Helsingfors, Finland |
| Yrke | Författare, psykoanalytiker |
| Nationalitet | |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1962 – |
| Genrer | essä |
| Barn | Henrik Enckell Agneta Enckell, Veronica Assmuth och Barbro Enckell-Grimm |
| Släktingar | Rabbe Enckell (far) Heidi Parland (mor) |
Valter Mikael Henrik Enckell, född 2 september 1932 i Helsingfors, död 14 november 2025 i Helsingfors, var en finländsk (finlandssvensk) psykoanalytiker och författare. Han var en av de mest betydande finlandssvenska kultur- och idéhistoriska essäisterna under andra hälften av 1900‑talet, känd för sina psykoanalytiskt orienterade tolkningar av litteratur, film och kulturhistoria. Han var son till författaren Rabbe Enckell och litteraturkritikern Heidi Parland samt far till psykoanalytikern Henrik Enckell och poeten Agneta Enckell.
Enckell växte upp i Grankulla, i en miljö där familjen hade nära kontakt med flera finlandssvenska kulturpersonligheter. Efter föräldrarnas skilsmässa flyttade han tillsammans med modern och styvfadern, författaren och psykiatern Oscar Parland, till Helsingfors. Han blev student vid Grankulla samskola 1950 och började därefter studera medicin vid Helsingfors universitet. Han avlade medicine kandidatexamen 1954 och medicine licentiatexamen 1960. Eftersom psykoanalytisk utbildning ännu inte fanns i Finland reste Enckell till Sverige, där han utbildade sig till psykoanalytiker 1962–1967. Utbildningen genomfördes vid både Långbro sjukhus i Stockholm och Ericastiftelsens läkepedagogiska institut.
Under studietiden skrev Enckell filmkritik i Hufvudstadsbladet. Efter sin psykoanalytiska utbildning arbetade han en kort period vid Lappvikens sjukhus innan han etablerade privatpraktik i Helsingfors. Han var verksam som psykoanalytiker fram till sin pension 2002. Enckell debuterade som essäist 1962 med Det dolda motivet, där han kombinerade filmintresse med psykoanalytiska perspektiv. Under de följande decennierna publicerade han ett stort antal essäer om bland andra Marcel Proust, Sigmund Freud, Franz Kafka, Friedrich Hölderlin och Gunnar Björling. Hans texter rör sig ofta i gränslandet mellan litteratur, psykologi och kulturhistoria. Från 1980‑talet och framåt fick det judiska kulturarvet en allt större betydelse i hans skrivande, något som märks i flera av hans senare essäsamlingar.
Enckells mest omfattande arbete är den tredelade biografin över fadern Rabbe Enckell, utgiven 1986, 1994 och 1997. Verket analyserar faderns liv och författarskap samt modernismens utveckling i Finland. Biografin betraktas som ett av Enckells viktigaste bidrag till finlandssvensk litteraturhistoria. Efter pensioneringen fortsatte Enckell att skriva essäer och kulturkritik. Han förblev verksam inom den finlandssvenska kulturkretsen fram till sin död 2025.
|