En motreaktion eller backlash är inom sociologin en starkt negativ eller fientlig reaktion på en viss idé, handling, trend eller social förändring. Den uppstår ofta när individer eller grupper upplever hot mot sina värderingar, status eller makt. I sociopolitiska sammanhang, särskilt inom identitetspolitik i västvärlden, används termen ofta för att beskriva reaktioner mot ansträngningar att främja rättigheterna eller synligheten för marginaliserade grupper.
Motreaktioner kan manifestera sig som offentligt motstånd, politiska omvändningar eller kulturellt motstånd, och de ses ofta som försök att återställa en tidigare social eller politisk ordning. Forskare tolkar ibland motreaktioner inte som ett förnekande av förändring, utan som en reaktion driven av upplevd förlust, förbittring eller rädsla för att bli bortvald.
Ordet backlash (engelska för 'bakslag') har förknippats specifikt med reaktionen mot de framsteg som gjorts via kvinnorörelsen, i USA och annorstädes. Ordet populariserades i och med Backlash, en bok från 1991 författad av Susan Faludi. Faludis tes var att "den nya högern" (se neokonservatism och nyliberalism) under 1980-talet drev en politik som ledde till bakslag i den jämställdhetspolitiska utvecklingen. Faludis bok fick stor påverkan på debatten både i USA och i Europa, vid en tid då den tredje vågens feminism i viss mån distanserade sig mot den föregående feministiska vågen.
Därefter har uttrycket backlash kommit till användning i bland annat den svenska samhällsdebatten, som markering av tecken på hur kvinnors rättigheter och möjligheter får stå tillbaka. Under 2020-talet har den fjärde vågens feminism efterträtts av ett minskat feministiskt engagemang som beskrivits som en "backlash".
Kulturella och sociala motreaktioner kan ske i flera steg. Sålunda fungerade andra vågens inflytelserika radikalfeminism under 1970-talet som en sorts motreaktion mot det föregående decenniets sexuella revolution, vilken dessa feminister ofta sett som en utveckling som främst gynnade män. Kritik mot den andra vågens feminister kom senare från representanter från tredje vågens ofta sexpositiva feminism, vilken i sin tur gav bränsle till både inomfeministiska konflikter och 2010-talets förnyade feministiska engagemang (se metoo). Kritik mot den sexuella revolutionens resultat har på 2020-talet återkommit med ny kraft.