SX Centauri

	SX Centauri
Observationsdata; Epok: J2000.0
Stjärnbild	Kentauren
Rektascension	12t 21m 12,5741s
Deklination	-49° 12′ 41,060″
Skenbar magnitud (V)	9,1 - 12,4
Stjärntyp
Spektraltyp	F5G3/5 Vp
Variabeltyp	RV Tauri-variabel (RVB, RVp)
Astrometri
Radialhastighet (Rv)	+19,1 ± 0,4 km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -14,357 mas/år; Dek.: +2,836 mas/år
Parallax (π)	0,2175 ± 0,0411
Avstånd	ca 15 000 lå (ca 4 600 pc)
Absolut magnitud (MV)	-4,343
Detaljer
Massa	0,6 M☉
Radie	61,1 +14,7−9,8 R☉
Luminositet	3 684 +2 315−842 L☉
Temperatur	6 000 K
Metallicitet	-1,0 dex
Andra beteckningar
	HD 107439, AKARI-IRC-V1 J1221125-491240, CD-48 7357, CPD-48 4730, DENIS J122112.5-491241, GSC 08238-01088, IRAS 12185-4856, 2MASS J12211256-4912409, PPM 317332, SAO 223370, TYC 8238-1088-1, uvby98 100107439, SX Centauri, WISE J122112.57-491240.9, Gaia DR3 6127031608094036864, Gaia DR1 6127031603798488320, Gaia DR2 6127031608094036864

SX Centauri eller HD 107439, är en variabel stjärna i stjärnbilden Kentauren. Den är en variabel stjärna av typen RV Tauri, vars ljuskurva växlar mellan djupa och grunda minima, och varierar dess skenbara magnitud från 9,1 till 12,4. Utifrån period-luminositetsförhållandet uppskattas den befinna sig på ett avstånd av ca 1 600 kparsec (5 200 ljusår) från solen. Gaia Data Release 2 ger en parallax på 0,2175 mas, vilket motsvarar ett avstånd på ca 4 600 kparsec. Henrietta Leavitt tillkännagav upptäckten av denna variabla stjärna år 1906, då den kallades CPD-48° 4730. Den fick dess variabelbeteckning SX Centauri år 1907.

RV Tauri-variabler som SX Centauri är pulserande superjättar och en undertyp av population II-cepheider. De är stjärnor som redan har passerat den asymptotiska jättegrenen (AGB) och befinner sig i det sista stadiet av dess utveckling innan de blir en planetarisk nebulosa. Denna övergångsfas är mycket snabb och kan vara i mindre än tusen år. SX Centauri befinner sig i början av denna process och beräknas lämna AGB just nu (2017), eller ha lämnat AGB för några decennier sedan. Dess pulseringar är radiella till sin natur och har en period på ca 32,9 dygn (från djupt minimum till djupt minimum), vilket gör att stjärnans effektiva temperatur varierar mellan 5 000 och 6 500 K och radien mellan 21 och 29 solradier. Radien verkar ha samma värde i både primär- och sekundärminima, medan temperaturen visar en variation på 500 K mellan minima.

SX Centauris spektrum visar överskott av infraröd strålning, vilket tyder på närvaro av en omgivande skiva av varmt stoft runt stjärnan. Interferometriska observationer begränsade skivans diameter till mindre än 11 bågsekunder (18 AE på stjärnans avstånd), vilket anger ett mycket kompakt system. Den infraröda emissionen överensstämmer med en varmare komponent (715 K) motsvarande 4 procent av stoftet och en kallare (244 K) motsvarande 96 procent av stoftet. Detta material består huvudsakligen av amorft kol och grafit (83 procent), medan resten är pyroxen och olivin. Skivan är relaterad till en utarmning av eldfasta element (med hög kondensationstemperatur) i stjärnans fotosfär, vilket orsakas av separation av gas från stoft rikt på eldfasta material, följt av stjärnans ackretion av gasen.

SX Centauri är en spektroskopisk dubbelstjärna med en följeslagare med en omloppsperiod på 592 dygn och en omloppsexcentricitet på 0,16. Följeslagaren har en massa uppskattad till mellan 1,4 och 1,9 solmassa och är troligen en outvecklad huvudseriestjärna. Systemet måste ha interagerat tidigare när primärstjärnan var en röd jätte, vilket sannolikt är relaterat till bildandet av en skiva. Alla RV Tauri-stjärnor med stoftskiva tros vara en del av ett dubbelstjärnesystem.

Långsamma periodiska variationer i SX Centauris medelljusstyrka har upptäckts, vilket har lett till att stjärnan klassificerats som en RV Tauri-stjärna av den fotometriska klassen b (RVb). Perioden för denna variation är ungefär lika med systemets omloppstid. Detta fenomen kan förklaras som variation i den cirkumstellära utsläckningen under skivans omloppsrörelse.