UY Centauri
| UY Centauri | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 13t 16m 31,830s |
| Deklination | -44° 42′ 15,76″ |
| Skenbar magnitud () | 7,13 (6,93 - 9,48) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | S6/8 |
| U–B | +4,06 |
| B–V | +2,90 |
| Variabeltyp | Halvregelbunden variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -20,40 ± 1,2 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -17,492 mas/år Dek.: +0,351 mas/år |
| Parallax () | 1,5075 ± 0,0529 |
| Avstånd | 2 160 ± 80 lå (660 ± 20 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 1,24 ± 0,02 M☉ |
| Luminositet | 11 884 +1 116−784 L☉ |
| Temperatur | 3 300 +100−300 K |
| Metallicitet | -0,30 ± 0,15 dex |
| Ålder | 3,5 ± 0,1 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 115236, CD-44 8539, CPD-44 6291, GC 17957, GSC 07786-02428, HIC 64778, HIP 64778, IRAS 13136-4426, 2MASS J13163183-4442156, PPM 318310, SAO 224021, TYC 7786-2428-1, UY Centauri, Gaia DR3 6088137479477550464, Gaia DR2 6088137479477550464 | |
UY Centauri eller HD 115236, är en variabel stjärna i sjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud på 6,93 ner till 9,48 med en period på 178,4 dygn, vilket gör den för svag för att lätt kunna ses för blotta ögat även vid maximal ljusstyrka. Baserat på parallaxmätningar beräknas avståndet från solen till stjärnan vara ca 2 160 ljusår, Stjärnan rör sig närmare solsystemet med en heliocentrisk radialhastighet av −20 km/s.
År 1911 tillkännagavs att Williamina Fleming hade upptäckt variabiliteten och det säregna spektrumet hos stjärnan, då känd som DM−44° 8539. Den fick dess variabelbeteckning UY Centauri år 1912. År 1952 listade C. Gaposchkin den som en halvregelbunden variabel stjärna med en period på 114,6 dygn och spektralklass K5p. Karl G. Henize införde den i en lista över kandidat-S-stjärnor under deklinationen −25°, även om han noterade att den visade ovanliga spektrala egenskaper. År 1971 utsågs UY Centauri till prototypen för SC-stjärnor, en sällsynt grupp med spektra som ligger mellan S- och C-typstjärnor.
UY Centauri är en utvecklad stjärna på den asymptotiska jättegrenen som förlorar massa i en uppskattad takt av 1,70 × 10−7 solmassa per år. Förhållandet mellan kol- och syreisotoper i stjärnatmosfären är nästan exakt 1. I detta skede förväntas det att de flesta av dessa utstötta atomer låses in i kolmonoxidgas, vilket förhindrar ytterligare stoftbildning. År 2002 observerades dock denna stjärna genomgå en brant minskning av dess luminositet, med två magnituder. Detta tolkades som ett avsnitt av stoftbildning runt stjärnan. Det kan vara ett tecken på att UY Centauri börjar utvecklas bort från SC-fasen.
