| V752 Centauri | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 11t 42m 48,08s |
| Deklination | -35° 48′ 57,50″ |
| Skenbar magnitud () | 9,10 - 9,66 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F7/G0(V) |
| Variabeltyp | W Ursae Majoris-variabel |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +29,10 ± 0,82 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -52,175 mas/år Dek.: -24,364 mas/år |
| Parallax () | 7,9641 ± 0,0495 |
| Avstånd | 410 ± 3 lå (125,6 ± 0,8 pc) |
| Absolut magnitud () | +4,00 ± 0,34 |
| Detaljer | |
| Massa | 1,31 ± 0,07 M☉ |
| Radie | 1,30 ± 0,02 R☉ |
| Luminositet | 2,00 ± 0,07 L☉ |
| Temperatur | 5 955 ± 77 K |
| Metallicitet | +0,01 dex |
| Ålder | 3,84 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 101799, CD-35 7392, CPD-35 4943, GSC 07229-01944, HIC 57129, HIP 57129, 2MASS J11424808-3548577, PPM 289256, 1RXS J114247.8-354832, SAO 202729, TYC 7229-1944-1, UCAC4 271-059620, V752 Centauri, Gaia DR2 3464532418676024064, Gaia DR3 3464532418676024064 | |
V752 Centauri eller HD 101799, är en multipelstjärna och en variabel stjärna i stjärnbilden Kentauren. Den är en förmörkande dubbelstjärna, med skenbar magnitud som har en maximal magnitud på 9,10, och minskar till 9,66 under primärstjärnans förmörkelsen och 9,61 under följeslagarens förmörkelse. Dess variabilitet upptäcktes av Howard Bond år 1970. Enligt parallaxmätningar av rymdteleskopet Gaia ligger systemet på ett avstånd av 410 ljusår (125,6 parsec) från solen.

V752 Centauri är en kontaktbinär stjärna av typen W Ursae Majoris, bestående av två stjärnor av spektraltyp F med en kombinerad spektraltyp F7/G0(V). Komponenterna har var för sig klassificerats som F8 + F5, och F8 + F7.5. Med effektiv temperatur på 5 955 och 6 221 K, klassificeras systemet som en W Ursae Majoris-variabel av subtyp W, där följeslagaren är varmare än primärstjärnan. Av denna anledning orsakas primärstjärnans förmörkelser av sekundärstjärnans ockultation.Systemet har en omloppsperiod på endast 0,3702 dygn och ett avstånd på 2,59 solradier. Banan lutar med 82° i förhållande till himmelsplanet.
Kombinationen av fotometriska och spektroskopiska data har möjliggjort direkt bestämning av stjärnornas parametrar. Primärstjärnan har en massa av 1,31 solmassa, en radie av 1,30 solradie och en luminositet som är dubbelt så stor som solens. Följeslagaren har bara 0,39 gånger solmassan, 0,77 gånger solradien och 0,75 gånger solens luminositet. Eftersom stjärnorna är i kontakt sker det en betydande massöverföring från följeslagaren till primärstjärnan. Det uppskattas att följeslagaren initialt var den mer massiva stjärnan, med 1,76 gånger solmassan, medan primärstjärnan hade en initial massa på 0,84 gånger solmassan. Systemets ålder uppskattas till 3,8 miljarder år. Alla kontaktstjärnor förväntas så småningom slås samman till en enda, snabbt roterande stjärna.
Systemets spektrum visar spektrallinjer för en tredje stjärna, som verkar vara en huvudseriestjärna av spektraltyp K. Denna tredje stjärna är i sig en spektroskopisk dubbelstjärna med en period på 5,147 dygn, med en liten följeslagare som troligen är en röd dvärg av spektraltyp M. V752 Centauri-systemet består således av fyra stjärnor, med två dubbelstjärnepar som kretsar kring varandra. De flesta kontaktdubbelstjärnor har en eller flera avlägsna följeslagare och bildades möjligen genom förlust av rörelsemängdsmoment på grund av gravitationsinteraktioner med dessa följeslagarstjärnor.
Ljuskurveanalysen av V752 Centauri visar att mellan 1970 och 2000 förblev omloppstiden för den förmörkande dubbelstjärnan ungefär konstant, vilket tyder på att det inte skedde någon signifikant massöverföring. Runt år 2000 ökade perioden plötsligt, möjligen åtföljd av en något svagare primärförmörkelse. Sedan dess har perioden ökat i en takt av 0,044 sekunder per år, vilket orsakas av massöverföring från den mindre massiva stjärnan till den mer massiva i en takt av 2,52×10-6 solmassa per år. Denna periodförändring och början av massöverföringsfasen orsakades möjligen av interaktioner med den följeslagande dubbelstjärnan.