| Zahhak | |
| | |
| Sysselsättning | Monark |
|---|---|
| Maka | Arnavāz Shahrnāz |
| Föräldrar | Mardas |
| Redigera Wikidata | |
Zahhak (persiska: ضَحّاک) är en figur i persisk mytologi och berättelserna om honom har sina rötter i forniransk folklore och i zoroastrismens urkund Avesta där han bär namnet Azhi Dahāka. Azhi betyder "orm" eller "drake" på avestiska och fornpersiska. Dahāka har en omtvistad betydelse.
I zoroastriska källor beskrivs Zahhak som ett gigantiskt orm- eller drakmonster med tre munnar, sex ögon och tre huvud. Han är stark och demonlik. Men han har även mänskliga egenskaper och porträtteras inte helt och hållet som ett djur.
I det iranska nationaleposet Kungaboken (Shahnameh), författat av Ferdousi på 1000-talet, är Zahhak kung av pishdadi-dynastin. Han är son till den arabiske stamledaren Merdas. På grund av sina arabiska rötter kallas Zahhak ibland för Zahhak-e Tazi ("den arabiske Zahhak"). Han var svag till karaktären och lät sig påverkas av sina onda rådgivare. Ahriman använde därför Zahhak som sitt redskap för att försöka styra världen och sprida ondska. Att Ferdousi gör Zahhak till en arab kan förklaras av diktarens motstånd mot den islamiska invasionen av Iran.
Zahhaks tyranni låg länge som ett ok över Iran men under ledning av smeden Kaveh reste sig folket och kastade envåldshärskaren i bojor på berget Demavend. Kaveh använde sitt eget förskinn som stridsfana vilket är ursprunget till det sasanidiska Derafsh-e Kaviani. Enligt iransk mytologi efterträddes Zahhak av kung Fereyduns upplysta och goda styre.
Även enligt en kurdisk sägen avsattes Zahhak av smeden Kaveh som gjorde uppror mot tyrannen Zahhak och befriade sitt folk.