Arthur Christensen

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2025-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Arthur Christensen
Född9 januari 1875
Köpenhamn
Död31 mars 1945 (70 år)
Köpenhamn
Medborgare iKonungariket Danmark
Utbildad vidKöpenhamns universitet
SysselsättningFörfattare, orientalist, iranolog, översättare, universitetslärare, etnolog
ArbetsgivareKöpenhamns universitet
Redigera Wikidata

Arthur Emanuel Christensen, född den 9 januari 1875 i Köpenhamn, död där den 31 mars 1945, var en dansk iranist, orientalist och översättare. Christensen räknas vid sidan om H.S. Nyberg som Skandinaviens främste iranist genom tiderna.

Biografi

Christensen levde hela sitt liv i sin hemstad förutom när han begav sig ut på forskarresor i Främre Asien. Han tog sin studentexamen 1893 och sju år senare avlade han sin fil.magisterexamen i humaniora (med historia, franska och latin som huvudämnen) vid Köpenhamns universitet. Han studerade dessutom persiska och arabiska, avestiska och sanskrit vid samma universitet. Innan han tog sin examen hade han skrivit en uppsats i iransk filologi med titeln "Rustem, den persiske Nationalhelt".

Christensens doktorsavhandling fokuserade på den persiska matematikern Omar Khayyams fyraradingar och hade titeln "Omar Khajjâms Rubâijât. En litterœrhistorisk Undersøgelse". Han avlade sin doktorsexamen 1903 vid Köpenhamns universitet och hans livslånga intresse för Khayyam avspeglas i hans senare publikationer. 1927 publicerade han arbetet "Critical Studies in the Rubáʿiyát of ʿUmar-i-Khayyám. A Revised Text with English Translation" där han identifierar 121 äkta Khayyamdikter av de omkring 800 som tillskrivs honom.

1919 tillträdde Christensen som professor i iransk filologi vid Köpenhamns universitet. Hans forskarintressen fanns främst inom Irans religioner, mytologi och litteraturhistoria samt folkliga seder och bruk. Han skrev även reseskildringar om och rapporter från Iran, varav den mest lästa är Hinsides det Kaspiske Hav (1918). I arbetet Det gamle og det nye Persien (1930) presenterade han Reza Shah Pahlavis moderniseringspolitik, och i Kulturskitser fra Iran (1937), introducerade han den persiske prosaförfattaren Mohammad Ali Jamalzadeh för de danska läsarna.

Christensens stora verk om det sassanidiska Irans historia, samhälle och förvaltning publicerades 1909, och i reviderad version 1927, och är än i dag en referensbok på området. Detta arbete betraktas som hans magnus opus och utkom i både engelsk, fransk och persisk översättning. Han bidrog särskilt med att belysa den muntliga litteraturtraditionens betydelse i det antika Iran och hur denna samexisterade med den skriftliga litteraturen. Han publicerade även viktiga arbeten om persisk läkarvetenskap, hovkultur och sagotradition.

Christensen översatte bland annat zoroastrismens urkund Avesta[förtydliga], moderna iranska noveller och det persiska nationaleposet Shahnameh av Ferdousi till danska.

Vidare läsning

Externa länkar

Fotnoter

  1. ↑ Persons of Indian Studies-ID: 1259, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: Arthur_Christensen, läs online.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 Nicholas Sims-Williams, Ahmad Ashraf, Habib Borjian & Mohsen Ashtiany (red.), Encyclopædia Iranica, Columbia University, 1982, Iranica-ID: christensen-arthur-emanuel-bencyclopaedia-iranica, läst: 23 september 2025.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 ”Кристенсен Артур”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20181019009, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1247297977749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
v • r
Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr.) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr.)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahname, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Mohammad Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner