Nezami

Uppslagsordet ”Nizami” leder hit. För Nizami Aruzi, se Nizami Aruzi. För andra betydelser, se Nizami (olika betydelser).
Nezami
Föddالیاس بن یوسف بن زکی بن مؤیَّد
1141 (cirka)
Ganja
Död1209, 1202 (cirka) ​eller ​1214 (cirka)
Ganja
BegravdNizami Mausoleum
NationalitetIran Iran
Andra namnنظامی
SysselsättningPoet, författare, filosof
Redigera Wikidata

Nezami-ye Ganjavi (persiska: نظامی گنجوی) eller Nezami (persiska: نظامی), född 1141 i Ganja i nuvarande Azerbajdzjan, död 1209 i Ganja, var en persisk poet och filosof. Ganja var en stad med iransktalande befolkning på 1100-talet och det är alltså felaktigt att betrakta Nezami som en turkisk eller azerisk poet. Hans far var sannolikt perser från Tafresh och hans mor kurdiska.

Nezami betraktas som den främste romantiske epikern i persisk litteratur. Han skänkte den persiska epiken en vardaglig och realistisk stil. Nezami hade ett stort inflytande på senare persiska författare och hans verk tillhör det gemensamma kulturarvet i Stor-Iran.

Verk

Nezamis huvudsakliga poetiska verk, som han är mest känd för, är en uppsättning av fem långa berättande dikter kända som Khamsa (خمسه, 'Quintett eller Quinary') eller Panj Ganj (پنج گنج, 'Fem skatter'):

Den första av dessa dikter, Makhzan ol-asrar, var influerad av Sanais (d. 1131) monumentala Sanningens trädgård. De fyra andra dikterna är medeltida romanser. Khosrow och Shirin, Bahram-e Gur och Alexander den store. Khamsa var ett populärt ämne för påkostade manuskript illustrerade med målade miniatyrer vid de persiska och moguliska hoven under senare århundraden. Exempel inkluderar Khamsa av Nizami (British Library, Or. 12208), skapad för Mughal-kejsaren Akbar på 1590-talet.

Eftermäle

Nedslagskratern Nizami på planeten Merkurius och asteroiden 3770 Nizami är uppkallade efter honom.

Noter

  1. ↑ Hans fulla namn var Nezam od-din Abu Mohammad Ilyas ebn Yosef ebn Zaki ibn Mo'ayyed.

Källor

  1. 1 2 British Museum person-institution thesaurus, British Museum-ID: 12968, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: nezaminationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Nizami_Ganjavi, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Ilya Gershevitch, Ehsan Yarshater, Richard Nelson Frye, Peter Jackson & Peter Avery, The Cambridge History of Iran, vol. 5, Cambridge University Press, 1968, s. 578.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Nezamitopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Encyclopædia Universalis, Encyclopædia Britannica, Inc., 1968, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Türkiye Diyanet Vakfı, Türkiye Diyanet Vakfı İslâm Ansiklopedisi, Türkiye Diyanet Vakfı, unknown value, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 31239, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ↑ ”Nizami Ganjavi”. Encyclopaedia Brittanica. https://www.britannica.com/biography/Nezami. Läst 4 november 2017.
  11. ↑ Neẓāmī. Encyclopædia Britannica. 2009. Encyclopædia Britannica Online.
  12. ↑ C. A. (Charles Ambrose) Storey and François de Blois (2004), "Persian Literature – A Biobibliographical Survey: Volume V Poetry of the Pre-Mongol Period.", RoutledgeCurzon; 2nd revised edition (June 21, 2004). ISBN 0-947593-47-0. p. 363: "Nizami Ganja’i, whose personal name was Ilyas, is the most celebrated native poet of the Persians after Firdausi. His nisbah designates him as a native of Ganja (Elizavetpol, Kirovabad) in Azerbaijan, then still a country with an Iranian population, and he spent the whole of his life in Transcaucasia; the verse in some of his poetic works which makes him a native of the hinterland of Qom is a spurious interpolation." begun by C. A. Storey (Author), Francois De Blois (Author). Persian Literature - A Biobibliographical Survey: Poetry c. A.D. 1100-1225 (Volume V Part 2). Royal Asiatic Society Books. p. 438.
  13. ↑ ”Politicization of the background of Nizami Ganjavi: Attempted de-Iranization of a historical Iranian. In memory of Vladimir Minorsky and Nowruzali Mohammadzadeh”. 1 juni 2008. https://archive.org/stream/PoliticizationOfTheBackgroundOfNizamiGanjaviAttemptedDe-iranizationOf/NizamiPoliticizationUSSR_djvu.txt. Läst 4 november 2017.
  14. ↑ ”Minor Planet Center 3770 Nizami” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3770. Läst 7 november 2024.

Externa länkar

v • r
Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr.) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr.)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahname, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Mohammad Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner