Inom matematiken är besselfunktionerna lösningarna till differentialekvationen
Denna ekvation uppkommer när man tittar på den radiella delen av Laplaces ekvation i cylindriska koordinater.

Besselfunktionerna av första slaget definieras av:
Om är ett heltal kan Besselfunktionerna definieras som integralen
En integral för alla värden på α är

Differentialekvationen har två linjärt oberoende lösningar och därför behövs även Besselfunktioner av andra slaget:
är inte begränsad då , vilket gör att man ofta kan bortse från denna lösning av fysikaliska skäl. För heltal n måste Besselfunkttionen av andra slaget definieras som gränsvärdet
Gränsvärdet ges av uttrycket
där är Eulers konstant och är det n:te harmoniska talet.
En integralrepresentation för Re(x) > 0 är
I samband med Laplaces ekvation i sfäriska koordinater uppkommer en liknande ekvation för den radiella delen:
Denna har de sfäriska Besselfunktionerna som lösningar.
Se vidare Klotytefunktion.
En annan viktig formulering av två linjärt oberoende lösningar på Bessels ekvation är Hankelfunktionerna Hα(1)(x) och Hα(2)(x) som definieras som
där i är imaginära enheten. De är även kända som Besselfunktioner av tredje slaget. De är uppkallade efter Hermann Hankel.
Hankelfunktionerna kan uttryckas som
Om α är ett heltal måste gränsvädet räknas. Oberoende om α är ett heltal eller inte gäller följande relationer:
Ett viktigt specialfall av Besselfunktionerna är set då argumentet är rent imaginärt. I det fallet kallas funktionerna för modifierade Besselfunktioner (eller ibland för hyperboliska Besselfunktioner) av första och andra slaget, och definieras som
De är reellvärda för positiva reella argument x.
Om −π < arg(x) ≤ π/ är
och om −π/2 < arg(x) ≤ π är
För −π < arg(z) ≤ π/2 är
Iα(x) och Kα(x) är två linjärt oberoende lösningar av modifierade Besselekvationen
Två integralformler för Re(x) > 0 är
Modifierade Besselfunktionerna K1/3 and K2/3 kan skrivas som de snabbt konvergerande integralerna
Modifierade Besselfunktionerna av andra slaget har även kallats för:
Riccati-Besselfunktionerna definieras som
De satisfierar differentialekvationen
Besselfunktionerna satisfierar multiplikationsteoremet
där λ och ν är godtyckliga kompexa tal. Den analoga formeln för modifierade Besselfunktioner är
och
Besselfunktionerna satisfierar de användbara rekursionerna
För heltal α = n kan Jn definieras via Laurentserien
Andra liknande relationer för heltal n är
och
För ν > −1/2 och z ∈ C kan Besselfunktionerna definieras som integralerna
Besselfunktionerna satisfierar ortogonalitetsrelationen
En annan integral är
Besselfunktionerna är relaterade till generaliserade hypergeometriska serier enligt
Besselfunktionerna är även relaterade till Laguerrepolynomen enligt
där t är ett godtyckligt tal.
| |||||||||||||||||||||||
|