| DH Tauri | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Oxen |
| Rektascension | 04t 29m 41,558s |
| Deklination | +26° 32′ 58,27 ″ |
| Skenbar magnitud () | +13,1 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M0-M1 Ve(T) |
| Variabeltyp | T Tauri-stjärna |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +16,378 ± 0,006 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +7,065 mas/år Dek.: -20,699 mas/år |
| Parallax () | 7,3880 ± 0,0593 |
| Avstånd | 441 ± 4 lå (135 ± 1 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 0,41 M☉ |
| Radie | 1,26 R☉ |
| Luminositet | 0,22 L☉ |
| Temperatur | 3 751 K |
| Ålder | 3,16 miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| UCAC2 41150392, AKARI-IRC-V1, J0429415+263258, AP J04294155+2632582, 2E 1061, IRAS 04267+2626, 2MASS J04294155+2632582, DH Tauri, WDS J04297+2633B, WISEA J042941.55+263257.9, WISE J042941.55+263258.0, Gaia DR3 151374202498079872, Gaia DR2 151374202498079872 | |
DH Tauri är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Oxen. Den har en skenbar magnitud av ca 13,1 och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 7,39 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 441 ljusår (135 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 16 km/s. Stjärnan bildar en dubbelstjärna med DI Tauri med en separation av 15 bågsekunder, och har en substellar följeslagare i form av en brun dvärg eller en massiv exoplanet.
DH Tauri är en gul till röd dvärgstjärna ihuvudserien av spektralklass M0-M1Ve(T). Den har en massa som är lika med ca 0,41 solmassa, en uppskattad radie som är ca 1,26 solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,22 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 3 800 K.

Följeslagaren DH Tauri B eller b har en massa som uppskattas vara mellan åtta och 22 jupitermassor, vilket gör den till antingen en superjupiter eller brun dvärg. Andra källor ger en massa så hög som 0,03 solmassa, med en bolometrisk ljusstyrka på 0,01 gånger solens. Spektraltypen har klassificerats som M7.5 eller M9.25. Följeslagaren samlar, medan dess värdstjärna fortfarande har en protoplanetär skiva, fortfarande material och omges av en stoftskiva (möjligen en cirkumplanetär skiva, beroende på dess bildningshistoria).