EU Tauri

EU Tauri  
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildOxen
Rektascension05t 45m 40,529s
Deklination+18° 39′ 24,82″
Skenbar magnitud ()8,07 (7,90 - 8,25)
Stjärntyp
SpektraltypG5
B–V0,676 ± 0,018
VariabeltypKlassisk cepheid
Astrometri
Radialhastighet ()-2,5 ± 0,3 km/s
Egenrörelse (µ)RA: +1,155 mas/år
Dek.: -2,455 mas/år
Parallax ()0,8262 ± 0,0233
Avstånd3 900 ± 100 lå (1 210 ± 30 pc)
Absolut magnitud ()-2,77 ± 0,15
Detaljer
Massa4,95 ± 0,20 M☉
Radie20,23 ± 1,43 R☉
Luminositet1 038 ± 140 L☉
Temperatur6 404 (6 185 - 6 626) K
Metallicitet-0,06
Ålder195 miljoner år
Andra beteckningar
HD 38321, AG+18 495, BD+18 955, GSC 01303-00289, HIC 27183, HIP 27183, 2MASS J05454052+1839247, PPM 121367, SAO 94837, TYC 1303-289-1, uvby98 100038321, EU Tauri, Gaia DR3 3398383973788673024, Gaia DR1 3398383973788673024, Gaia DR2 3398383973788673024
Ljuskurva för EU Tauri, anpassad från TESS-data.

EU Tauri är en variabel stjärna i stjärnbilden Oxen. Med en ljusstyrka som varierar kring en skenbar magnitud på 8,07, är den för svag för att vara synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar beräknas avståndet till stjärnan vara ca 3 900 ljusår, men den rör sig närmare solsystemet med en radialhastighet av ca -2,5 km/s. Stjärnans position nära ekliptikan innebär att den är utsatt för månockultationer.

Stjärnans variabilitet rapporterades först av C. Hoffmeister år 1949, som senare rapporterade den som ickevariabel. Den klassificerades av F.B. Wood et al. år 1963 initialt som en förmörkande dubbelstjärna av typen W Ursae Majoris, baserat på observationer av T.A. Azarnova år 1950–1951. Analys av fotoelektriska data av E.F. Guinan år 1966 tyder på att detta istället är en variabel av cepheidtyp med en kort pulseringsperiod av ca 2,105 dygn. Han förfinade denna period till 2,1051 ± 0,0004 dygn år 1972.

En studie av ljuskurvan för denna och andra cepheider år 1981 visade att den tillhör en liten grupp med ovanligt kort period och distinkt beteende. Detta tyder på att EU Tauri kan vara en "första övertons"-pulsator. Gieren och J.M. Matthews föreslog 1987 att stjärnan istället kan ha två pulseringsperioder, men detta motbevisades senare. Bevisen stöder nu mestadels idén att stjärnans pulsering är i ett "radiellt första övertonsläge". Variationen på 1 procent i radien under en pulseringscykel är relativt liten för en stjärna av denna klass. År 2007 angav spridda observationer över en 35-årig tidsram att pulseringsperioden för denna s-Cepheid kan ha förändrats.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, EU Tauri, 18 december 2025.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  3. 1 2 Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
  4. ↑ Cannon, A. J.; Pickering, E. C. (1 oktober 1993), "Henry Draper Catalogue and Extension (Cannon+ 1918-1924; ADC 1989)", VizieR Online Data Catalog, 3135, Bibcode:1993yCat.3135....0C.
  5. 1 2 Gontcharov, G. A. (november 2006), "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35495 Hipparcos stars in a common system", Astronomy Letters, 32 (11): 759–771, arXiv:1606.08053, Bibcode:2006AstL...32..759G, doi:10.1134/S1063773706110065, S2CID 119231169.
  6. 1 2 3 4 5 Gieren, Wolfgang P.; et al. (april 1990), "The Short-Period Cepheid EU Tau. II. Physical Properties of the Star", Astronomical Journal, 99: 1196, Bibcode:1990AJ.....99.1196G, doi:10.1086/115408.
  7. ↑ Bersier, D.; et al. (april 1997), "Fundamental parameters of Cepheids. IV. Radii and luminosities", Astronomy and Astrophysics, 320: 228–236, Bibcode:1997A&A...320..228B.
  8. 1 2 Marsakov, V. A.; et al. (2013), "Properties of the population of classical Cepheids in the Galaxy", Astronomy Letters, 39 (12): 851, Bibcode:2013AstL...39..851M, doi:10.1134/S1063773713120050, S2CID 119788977.
  9. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+50138 Arkiverad 28 april 2026 hämtat från the Wayback Machine.. Hämtad 2020-04-29.
  10. ↑ "EU Tau", SIMBAD, Centre de données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2022-06-24.
  11. ↑ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
  12. ↑ Evans, D. S.; Edwards, D. A. (August 1981), "Photoelectric observations of lunar occultations. XII", Astronomical Journal, 86: 1277−1287, Bibcode:1981AJ.....86.1277E, doi:10.1086/113008. In particular, the SAO 94837 entry on p. 1280.
  13. ↑ Guinan, E. F. (December 1966), "EU Tauri", Information Bulletin on Variable Stars, 170: 1, Bibcode:1966IBVS..170....1G.
  14. ↑ Guinan, E. F. (februari 1972), "UBV beta photometry of EU Tau", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 84: 56, Bibcode:1972PASP...84...56G, doi:10.1086/129245, S2CID 120659500.
  15. ↑ Simon, N. R.; Lee, A. S. (augusti 1981), "The structural properties of cepheid light curves", Astrophysical Journal, 248: 291–297, Bibcode:1981ApJ...248..291S, doi:10.1086/159153.
  16. ↑ Boyer, Kirk; et al. (december 2007), "EU Tauri: An S-cepheid With A Changing Period", Bulletin of the American Astronomical Society, 39: 845, Bibcode:2007AAS...211.6014B.

Vidare läsning