EQ Tauri

EQ Tauri  
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildOxen
Rektascension03t 48m 13,436s
Deklination+22° 18′ 50,92″
Skenbar magnitud ()+ 10,5 (- 11,3)
Stjärntyp
SpektraltypG2
VariabeltypW Ursae Majoris-variabel
Astrometri
Radialhastighet ()+71,95 ± 1,22 km/s
Egenrörelse (µ)RA: +69,758 mas/år
Dek.: -30,628 mas/år
Parallax ()4,4694 ± 0,0171
Avstånd730 ± 3 lå (223,7 ± 0,9 pc)
Detaljer
Massa1,22 ± 0,04 M☉
Radie1,14 ± 0,01 R☉
Luminositet1,32 ± 0,03 L☉
Temperatur5 800 ± 100 K
Andra beteckningar
GSC 01260-00909, 2MASS J03481342+2218509, HV 6189, TIC 440686937, TYC 1260-909-1, EQ Tauri, Gaia DR2 64013807487711360, Gaia DR3 64013807487711360, Gaia DR1 64013807487711360
Ljuskurva i visuella bandet för EQ Tauri, anpassad från ASAS-SN-data.

EQ Tauri är en trippelstjärna i stjärnbilden Oxen, som innehåller en kontaktförmörkelsedubbelstjärna. Systemet är för ljussvagt för att ses för blotta ögat, med en grundläggande skenbar magnitud av 10,5. Under primärstjärnans förmörkelse sjunker systemets ljusstyrka till magnitud 11,03 och till 10,97 under följeslagarens minimumförmörkelse. Den senare förmörkelsen är total. Baserat på parallaxmätningar beräknas den vara belägen på ett avstånd av ca 730 ljusår från solsystemet.

Stjärnan HV 6189 identifierades år 1940 som en kortperiodisk variabel av H. Shapley och EM Hughes, och studerades sedan närmare av den sovjetiska astronomen V.P. Tsesevich år 1954. Den fastställdes vara en variabel av typen W Ursae Majoris-variabel och noterades för att vara belägen i regionen av Plejadernas öppna stjärnhop. En analys av data från Tsesevich och efterföljande observationer av B.S. Whitney år 1972 tyder på att perioden är variabel. Hans observationer från Konkoly-observatoriet visade en period på 8,19 timmar. W.R. Benbow och R.L. Mutel konstruerade en ljuskurva för förmörkelsevariabeln år 1995 som gav bevis på en aktiv region på stjärnytan. Förändringar i omloppsperioden fortsatte att observeras, och år 2002 föreslog T. Pribulla och M. Vanko att den orsakas av ett tredje objekt i systemet. De modellerade den som en röd dvärg med låg massa och en omloppsperiod på 50,2 år.

EQ Tauri är ett ytligt kontaktbinärt system, som tillhör subtyp A av W Ursae Majoris-klassen. Den har en omloppsperiod på 8,1924 timmar och en bana med halv storaxel av 2,48 gånger solens radie. Omloppsbanan visar en cyklisk förändring med en period på 22,7 år och en amplitud på 0,0058 dygn. En transitliknande händelse observerades 2010. Den mer massiva komponenten är en solliknande stjärna med en djup konvektionszon som verkar magnetiskt aktiv med en betydande täckning av stjärnfläckar.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, EQ Tauri, 18 december 2025.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 7 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 Samus', N. N; et al. (2017), "General catalogue of variable stars", Astronomy Reports, GCVS 5.1, 61 (1): 80, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
  3. 1 2 Yuan, Jinzhao; Qian, Shengbang (October 2007), "Variation of the period and light curves of the solar-type contact binary EQ Tauri", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 381 (2): 602–610, Bibcode:2007MNRAS.381..602Y, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.11926.x.
  4. ↑ Bilir, S.; et al. (2005), "Kinematics of W Ursae Majoris type binaries and evidence of the two types of formation", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 357 (2): 497–517, arXiv:astro-ph/0411291, Bibcode:2005MNRAS.357..497B, doi:10.1111/j.1365-2966.2005.08609.x, S2CID 16274339.
  5. 1 2 3 4 5 6 Li, K.; et al. (May 2014), "The Triple Binary Star EQ Tau with an Active Component", The Astronomical Journal, 147 (5): 8, Bibcode:2014AJ....147...98L, doi:10.1088/0004-6256/147/5/98, S2CID 123566937, 98.
  6. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+50138 Arkiverad 28 april 2026 hämtat från the Wayback Machine.. Hämtad 2020-04-28.
  7. ↑ "EQ Tau", SIMBAD, Centre de données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2022-03-13.
  8. ↑ "ASAS-SN Variable Stars Database". ASAS-SN Variable Stars Database. ASAS-SN. Hämtad 6 januari 2022.
  9. ↑ Shapley, Harlow; Hughes, Emily M. (1940), "Variable stars in high galactic latitudes", Annals of the Astronomical Observatory of Harvard College, 90 (4): 163–175, Bibcode:1940AnHar..90..163S.
  10. 1 2 Rucinski, Slavek M.; et al. (October 2001), "Radial Velocity Studies of Close Binary Stars. V.", The Astronomical Journal, 122 (4): 1974–1980, arXiv:astro-ph/0106160, Bibcode:2001AJ....122.1974R, doi:10.1086/323106.
  11. ↑ Artiukhina, N. M. (1961), "Proper Motions of three W UMa Type Stars in the Pleiades Region", Peremennye Zvezdy (in Russian), 13: 366, Bibcode:1961PZ.....13..366A.
  12. ↑ Whitney, B. S. (February 1972), "The Period of EQ Tauri", Information Bulletin on Variable Stars, 633 (1): 1, Bibcode:1972IBVS..633....1W.
  13. ↑ Benbow, W. R.; Mutel, R. L. (May 1995), "Eclipse Observations of EQ Tau", Information Bulletin on Variable Stars, 4187 (1): 1, Bibcode:1995IBVS.4187....1B.
  14. ↑ Pribulla, T.; Vanko, M. (April 2002), "Photoelectric photometry of eclipsing contact binaries: U Peg, YY CrB, OU Ser and EQ Tau", Contributions of the Astronomical Observatory Skalnate Pleso, 32 (1): 79–98, Bibcode:2002CoSka..32...79P.