Fosterdiagnostik
Fosterdiagnostik är samlingsnamn för olika undersökningar på mänskliga foster som utförs när de befinner sig i moderns livmoder. Olika undersökningar används under olika delar av graviditeten och för olika frågeställningar.
Vanligt använda metoder är analyser av ultraljudsundersökning av livmodern och fostervattensprov. Rutinkontrollen med ultraljud företas I Sverige kring vecka 18 för att beräkna tidpunkten för förlossningen eller att konstatera om ett foster vissa har allvarliga skador eller riskerar att utveckla svår sjukdom. Vissa sjukdomar hos fostret kan behandlas redan innan barnet är fött.[källa behövs] Även moderkakans läge i livmodern undersöks för att upptäcka det för modern och barnet livshotande tillståndet placenta praevia, då moderkakan växer över inre modermunnen och hindrar fostrets passage ut genom förlossningskanalen. I debatten om fosterdiagnostiken har vissa farhågor framförts om den etiska problematiken och om effekterna på sikt; jämförelser har ibland gjorts med den kontroversiella tvångssteriliseringen.
KUB-test (eller kombinerat ultraljud och biokemiskt prov) används för att bedöma sannolikheten för bland annat Downs syndrom. Ett antal nyare metoder för att bedöma både Downs syndrom och andra trisomier finns. Vilka som erbjuds att göra undersökningen är olika inom olika regioner och landsting?Fosterdiagnostik är en teknisk process där man testar fostrets gener för att upptäcka eventuella genetiska sjukdomar eller kromosomavvikelser. Tekniken har blivit allt vanligare, och syftet med denna text är att diskutera både fördelar och nackdelar med fosterdiagnostik, samt att ta ställning för eller emot tekniken.
Användning
År 2016 erbjöd man i Sverige ultraljud till alla gravida kvinnor kring vecka 18, och vissa landsting även utökad ultraljud i samband med KUB-undersökning. Olika genetiska metoder som KUB kan användas för att upptäcka kromosomala fel eller andra genetiska avvikelser.
Metoder
Ett antal olika metoder för fosterdiagnostik finns, men olika fördelar och nackdelar. Det traditionellt använda i Sverige är ett så kallat kombinerat ultraljud och blod-test: KUB-test.
Ultraljud
Diagnostiskt ultraljud erbjuds idag för alla gravida kvinnor i Sverige kring vecka 18. Ultraljud kan visa fostrets ålder och förväntad förlossingsdatum, samt påvisa vissa missbildningar i foster såväl som moderkaka. En metod som används vid ultraljudsdiagnostik är nackuppklarningstest (NUPP).
Preimplantatorisk genetisk testning (PGT)
Vid preimplantatorisk genetisk testning kan embryo testas genetiskt vid dag 5 efter befruktningen. Embryo kan i Sverige testas för kända genetiska avvikelser hos någon eller båda föräldrarna (PGT-M eller PGT-SR). Screening för genetiska avvikelser som inte förekommer hos föräldrarna är i Sverige förbjudet men används i många andra länder.
Invasiv fosterdiagnostik
Invasiv fosterdiagnostik innebär oftast att man tar antingen ett fostervattenprov eller en korionbiopsi och analyserar provet med hjälp av olika genetiska analysmetoder.
QF-PCR
QF-PCR är ett snabbtest för att upptäcka trisomier eller könskromosomavvikelser. QF-PCR används också för att utesluta kontamination av mammans blod vid provtagningen varför blodprov från mamman ofta används för jämförelse
Riktad sekvensering
Vid känd genetisk sjukdom i familjen, exempelvis anlag för recessiv sjukdom hos båda föräldrarna, kan riktad sekvensering antingen med NGS eller Sangersekvensering utföras.
Karyotypering
Karyotypering är en äldre form av genetisk analysmetod som innebär att kromosomerna granskas i mikroskop. När en exempelvis en trisomi har upptäckts med annan metod kan karyotypering användas för att identifiera om fostret har en translokation. Cirka 5 % av fall med Downs syndrom orsakas av translokationer vilket innebär att föräldrar samt andra släktingar kan ha ökad chans för att få fler foster med samma kromosomavvikelse.
Mikroarray
Mikroarrayanalys är form av genomisk analys som kan detektera deletioner eller duplikationer större än omkring 50 000 baspar. Metoden kan inte identifiera punktmutationer eller translokationer. Hos omkring 11 % av foster med ultraljudsavvikelser kan en förklarande genetisk avvikelse indentifieras med mikroarray .
Helgenom- och helexomsekvensering
DNA-sekvensering av prov från fostervatten eller korionvilli kan användas för att för att snabbt sekvensera utvalda delar av ett genom eller för analys och sekvensering av hela genomet. Med helgenom- eller helexomsekvensering kan omkring 3-4 gånger fler förklarande genetiska avvikelser identifieras jämfört med mikroarray hos foster med ultraljudsavvikelser .
Icke-invasiv fosterdiagnostik
Vid NIPT, en form av Icke-invasiv fosterdiagnostik (non-invasive prenatal testing, NIPT) analyseras DNA som läckt ut från moderkakan till moderns blod. Man kan alltså analysera moderkakans DNA genom blodprov från den gravida kvinnan. NIPT kan mer tillförlitligt misstänka trisomier än den äldre biokemiska och ultraljudsbaserade metoden KUB.
NIPT-test kan utföras från och med graviditetsvecka 10. Då DNA från moderkakan inte kan särskiljas från mammans DNA ger NIPT enbart en sannolikhet för olika avvikelser. Som vid korionbiopsi så kan arvsmassan skilja sig mellan moderkakan och fostret (confined placenta mosaicism). Positiva NIPT-resultat kan därför vara felaktiga och måste bekräftas med invasivt prov. Omvänt är negativa (normala) NIPT resultat mycket sällan felaktiga.
NIPT ger minst antal felaktiga resultat vid stora avvikelser såsom när hela kromosomer tillkommit eller förlorats (som vid könskromosomavvikelser eller trisomi 13, 18 och 21). Analys av hela exomet med NIPT har utförts i forskningsstudier men är dyrare .
Etiska och legala aspekter
Fosterdiagnostik erbjuder flera fördelar, såsom möjligheten att tidigt upptäcka genetiska sjukdomar och kromosomavvikelser. Detta gör att föräldrar kan förbereda sig för eventuella medicinska behov och ge barnet bästa möjliga vård från början. Dessutom ger det föräldrar möjlighet att fatta informerade beslut om graviditeten och planera för framtiden.
Dock finns det också flera motargument. För det första kan fosterdiagnostik leda till selektiv abort om ett barn diagnostiseras med en allvarlig sjukdom. Detta väcker etiska frågor om livets värde och om vi ska ha rätt att avsluta en graviditet baserat på genetiska resultat. Vidare kan falska resultat, både falskt positiva och falskt negativa, skapa oro och stress hos föräldrar och leda till onödiga psykologiska påfrestningar.
Fosterdiagnostik är inte bara ett sätt att “välja bort” utan också ett sätt att ge föräldrar information för att kunna ge sitt barn bästa möjliga start i livet. Resultaten kan ge viktig insikt om den medicinska vård som kan behövas, vilket kan förbättra barnets livskvalitet och föräldrarnas förberedelse.
Historik
Sedan 1960-talet har man i Sverige använt ultraljud, i början för att upptäcka tvillinggraviditeter. Invasiv fosterdiagnostik kom till kring samma tid.
Se även
Referenser
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Fosterdiagnostik med mikroarray för utökad analys av kromosomer”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/fosterdiagnostik-med-mikroarray-for-utokad-analys-av-kromosomer/. Läst 13 juni 2016.
- ↑ Holsten Fagerberg: Foster Familj Samhälle. Liber 1980.
- ↑ [https://web.archive.org/web/20070928030649/http://www.umea.fub.se/kunskapsmappar/mapp3-97/MAPP3972.shtml ”En sammanställning av debatten i Dagens Nyheter augusti-oktober 1997 om steriliseringspolitiken i Sverige åren 1935 - 1976.”]. www.umea.fub.se. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928030649/http://www.umea.fub.se/kunskapsmappar/mapp3-97/MAPP3972.shtml. Läst 13 juni 2016.
- ↑ 1177.se. ”KUB – kombinerat ultraljud och blodprov”. www.1177.se. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Undersokningar/KUB---kombinerat-ultraljud-och-blodprov/. Läst 13 juni 2016.
- ↑ ”Metoder för tidig fosterdiagnostik”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/metoder-for-tidig-fosterdiagnostik/. Läst 13 juni 2016.
- ↑ ”KUB – kombinerat ultraljud och blodprov”. Vårdguiden/Region Stockholm. https://www.1177.se/Stockholm/barn--gravid/graviditet/undersokningar-under-graviditeten/kub--kombinerat-ultraljud-och-blodprov/. Läst 20 januari 2020.
- ↑ ”Preimplantatorisk genetisk testning (PGT)”. SFOG. https://www.sfog.se/kunskap/preimplantatorisk-genetisk-testning-pgt/. Läst 30 september 2026.
- ↑ Dr Amy Frost, Dr Julia van Campen. ”Common aneuploidy testing (QF-PCR) — Knowledge Hub” (på engelska). GeNotes. https://www.genomicseducation.hee.nhs.uk/genotes/knowledge-hub/common-aneuploidy-testing-qf-pcr/. Läst 30 september 2026.
- ↑ Dr Amy Frost, Dr Julia van Campen. ”Sanger sequencing — Knowledge Hub” (på engelska). GeNotes. https://www.genomicseducation.hee.nhs.uk/genotes/knowledge-hub/sanger-sequencing/. Läst 30 september 2026.
- ↑ Tao, Yilun; Wei, Yuefeng; Yao, Zerong; Han, Dong; Wang, Lihong; Song, Wenxia (2026-05-01). ”Prenatal SNP-array chromosomal microarray analysis in 3,549 pregnancies: indication-specific yields and clinical implications”. BMC Pregnancy and Childbirth 26 (1): sid. 978. doi:. ISSN 1471-2393. PMID 42067806. PMC: 13531756. https://doi.org/10.1186/s12884-026-09187-x. Läst 30 september 2026.
- ↑ Lim, Karen Mei Xian; Gibbs, Alexander; Scotchman, Elizabeth; Smith, Graeme; Chitty, Lyn S.; Chandler, Natalie J. (2026). ”Diagnostic Yield of Sequencing for Prenatal Diagnosis of Fetal Structural Anomalies: An Updated Systematic Review” (på engelska). Prenatal Diagnosis 46 (5-6): sid. 756–770. doi:. ISSN 1097-0223. PMID 41772942. PMC: 13170049. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/pd.70112. Läst 30 september 2026.
- ↑ ”SBU. Analys av foster-DNA i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2015. SBU Alert-rapport nr 2015-03. ISSN 1652-7151.”. http://www.sbu.se/201503. Läst 1 december 2015.
- ↑ Miceikaitė, Ieva; Hao, Qin; Brasch-Andersen, Charlotte; Fagerberg, Christina R.; Torring, Pernille M.; Kristiansen, Britta S. (2023-11-22). ”Comprehensive Noninvasive Fetal Screening by Deep Trio-Exome Sequencing”. New England Journal of Medicine (Massachusetts Medical Society) 389 (21): sid. 2017–2019. doi:. ISSN 0028-4793. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMc2307918. Läst 30 september 2026.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
