| HD 4222 | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Cassiopeja |
| Rektascension | 00t 45m 17,17365s |
| Deklination | +55° 13′ 17,0310″ |
| Skenbar magnitud () | +5,41 ± 0,01 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A2 V eller A1 V |
| U–B | +0,05 |
| B–V | -0,04 |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -8,5 ± 2 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -29,935 mas/år Dek.: -5,616 mas/år |
| Parallax () | 9,2342 ± 0,0586 |
| Avstånd | 353 ± 2 lå (108,3 ± 0,7 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,44 |
| Detaljer | |
| Massa | 2,59 ± 0,04 M☉ |
| Radie | 3,47 ± 0,18 R☉ |
| Luminositet | 69,1 +5,6−5,2 L☉ |
| Temperatur | 9 886 K |
| Metallicitet | -0,26 |
| Vinkelhastighet | 25 ± 8 km/s |
| Ålder | 407 +51−52 miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| HD 4222, ADS 625 A, AG+54 69, BD+54 143, CCDM J00453+5514A, GC 894, GSC 03659-02174, HIC 3544, HIP 3544, HR 196, 2MASS J00451717+5513169, PLX 142, PPM 25648, 1RXS J004519.6+551347, SAO 21677, TD1 408, TIC 445136120, TYC 3659-2174-1, uvby98 100004222, WDS J00453+5513A, Gaia DR2 418414069011230720, Gaia DR3 418414069011230720, Gaia DR1 418414064711052928 | |
HD 4222 eller HR 196 är en dubbelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Cassiopeja. Den har en skenbar magnitud av ca 5,41 och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 9,234 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 353 ljusår (ca 108 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -8,5 km/s. På dess nuvarande avstånd minskas HD 4222:s ljusstyrka av en interstellär fördunkling på 0,13 magnitud och den har en absolut magnitud på +0,44.
Primärstjärnan HD 4222 är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A2 V eller A1 V, som genererar energi genom nukleär fusion av väte i dess kärna. I överensstämmelse med klassen roterar HD 4222 måttligt med en projicerad rotationshastighet på ungefär 25 km/s. Den har en massa av ca 2,6 solmassor, en radie av ca 3,5 solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 69 gånger solen, vid en effektiv temperatur av ca 9 900. Stjärnan har en metallbrist med en järnhalt på [Fe/H] = −0,26 eller 55 procent av solens. Vid en ålder av 407 miljoner år har HD 4222 fullbordat 81,5 procent av dess tid i huvudserien.
HD 4222 och BU 492B utgör det binära systemet BU 492. Följeslagaren är en röd dvärg av spektralklass M2-5V. Den är belägen 3,8 bågsekunder från primärstjärnan vid en positionsvinkel på 173°. BU 492B upptäcktes först av astronomen S.W. Burnham år 1878. HD 4222 har också en optisk följeslagare, en stjärna med magnitud 11, separerad med 240 bågsekunder, vilken i sig också är en dubbelstjärna. Röntgenstrålning med luminositet på 3,031 × 1020 W har observerats från stjärnan. Stjärnor av spektraltyp A förväntas inte avge röntgenstrålning, så den kan komma från följeslagaren. HD 4222 anses vara en trolig medlem av Sirius-superhopen, en grupp stjärnor som rör sig med den ljusa stjärnan Sirius och delar ett gemensamt ursprung med systemet.