Biografi
Neovius var son till generallöjtnanten Frithiof Neovius och Nathalie Geschwend samt sonson till kyrkoherden Adolf Neovius. Han utbildade sig först till officer vid Finska kadettkåren, där han blev löjtnant, men sadlade om och började studera vid Polytekniska institutet i Helsingfors. Där avlade Neovius arkitektexamen 1889 och samma år anställdes han vid Överstyrelsen för allmänna byggnader. Neovius gjorde 1890–1891 en studieresa till Italien och reste 1893 i Skandinavien och Centraleuropa. Hans mest kända byggnad blev Navigatorhuset som uppfördes på Unionsgatan i Helsingfors 1903–1905 för rederiet Lars Krogius Ab i jugendstil med örnar vaktande entrén.
Neovius gifte sig 1891 med Jenny Costiander, som var dotter till landshövdingen, översten och geheimerådet Torsten Costiander och Henrietta Lindroos samt brorsdotter till Leo Mechelin, en av de ledande i kampen för Finlands autonomi. Genom giftermålet blev Neovius senare delägare i Notsjö storgods i Urdiala och lämnade 1904 arkitektbanan för att förvalta egendomen. Godset utvecklades till en mönstergård med uppfödning av ayrshireboskap som specialitet. Neovius utgav 1915 en skrift om gårdens historia. Som lantbrukare blev Neovius en förgrundsgestalt på flera områden. Han var ordförande för Finlands Svenska Jordägarförbund, Finska ayrshireföreningen, Nokia Ab och Finska glasindustrins arbetsgivareförbund.
Liksom sina syskon Arvid och Dagmar Neovius engagerade Neovius sig politiskt mot förryskningen av Finland. Han var en av männen bakom Stora adressen 1899 som var ett svar på Februarimanifestet. Under de så kallade ofärdsåren anslöt han sig till den hemliga motståndsrörelsen Kagalen. Åren 1905–1910 tillhörde han stadsfullmäktige i Helsingfors.
Makarna Neovius var barnlösa och upprättade testamente med donationer till bland annat Svenska Litteratursällskapet i Finland. Fonden Harald och Jenny Neovius minnesfond representerar den största donationen.
