Frithiof Alfred Neovius, född 12 augusti 1830 i Sordavala, död 27 mars 1895 i Helsingfors, var en finländsk militär, publicist och politiker. Han var son till Adolf Neovius, bror till Carl Adolf, Edvard, Wilhelm och Theodor Neovius samt far till Arvid, Harald, Dagmar och Arthur Neovius.
_GENERALL%C3%96JTNANT.jpg)
Neovius studerade vid kadettskolan i Fredrikshamn och vid militärakademin i Sankt Petersburg 1849–1851. Han arbetade som lärare i matematik och andra ämnen vid flera ryska officersskolor och utsågs 1863 till inspektor för undervisningen vid officersskolor. Neovius befordrades till överste 1866. År 1871 utsågs han till tillförordnad chef för Finska kadettskolan och 1875 befordrades han till generalmajor och utnämndes till skolans ordinarie chef. Under sin ämbetstid utmärkte Neovius sig särskilt genom att utveckla skolans pedagogiska metoder. Han spelade också en betydande roll för kulturlivet och utbildningsväsendet i Fredrikshamn. Han var med om att grunda ett aktiebolag för en flickskola med internat 1873 och ett annat för en realskola 1876. På Neovius' initiativ grundades ett barnhem i staden 1881 och kort därefter en nykterhetsförening. År 1884 grundade Neovius och läkaren Robert Ek tidningen Fredrikshamns Tidning. År 1885 befordrades Neovius till generallöjtnant.
I försvaret av Finlands konstitution tog Neovius verksam del genom uppsatser i ryska liberala tidningar och i Nya Pressen. Hans broschyr om tullförhållandena mellan Ryssland och Finland (1890) uppvisade den avgörande olyckan för det senare landet av en tullunifiering. Neovius var ordförande i centralundsättningskommittén för nödlidande efter missväxten 1891.
Neovius företrädde staden Fredrikshamn i borgarståndet vid lantdagarna 1882, 1885, 1888, 1891 och 1894.
Neovius gifte sig 1854 Natalie Geschwend, som var dotter till kollegierådet Reinhold Geschwend och Louise, född Ehrenmalm. Hustrun avled 1887.