Neo Geo CD
| Neo Geo CD | |
 | |
 Neo Geo CD i toppmatad version med handkontroll. | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Tillverkare | SNK |
| Typ | Stationär spelkonsol |
| Generation | Fjärde generationen |
| Lansering |  september 1994 december 1994 januari 1996 |
| Livslängd | 1994–1997 |
| Hårdvara | |
| Kontroller | Styrplatta; kompatibel med handkontroller och styrspakar till Neo Geo AES |
| CPU | Motorola 68000 12 MHz |
| Media | CD-ROM |
| Mjukvara | |
| Datorgrafik | 304 × 224 pixlar, 65 536 färger, upp till 4 096 samtidigt |
| Audio | Kompatibel med Red Book-ljud-CD; samma ljudarkitektur som Neo Geo |
| Övrigt | |
| Föregångare | Neo Geo |
Neo Geo CD (ネオジオCD Neo Jio Shī Dī?) är en spelkonsol från SNK, utgiven 1994 som en CD-baserad version av företagets tidigare kassettkonsol Neo Geo AES. Systemet använde i stort sett samma grundhårdvara som kassett- och arkadversionerna av Neo Geo, men ersatte de dyra spelkassetterna med CD-ROM, vilket gjorde spelen betydligt billigare att sälja.
Neo Geo CD blev SNK:s försök att bredda målgruppen för Neo Geo-familjen. Medan AES var känd som en tekniskt mycket kraftfull men dyr premiumkonsol, marknadsfördes Neo Geo CD som ett billigare sätt att få samma spel hemma. Konsolen fick dock bara begränsad kommersiell framgång, framför allt på grund av långa laddningstider och att den lanserades när 3D-grafik snabbt höll på att bli standard på marknaden.
Historia
Neo Geo CD visades första gången offentligt på Tokyo Toy Show 1994. SNK framhöll då att systemet skulle göra det möjligt att ge ut CD-versioner av de flesta Neo Geo-spel som fortfarande fanns i arkadhallarna, tack vare att konsolen använde samma grundläggande processoruppsättning som arkad- och kassettversionerna.
En av de viktigaste skillnaderna mot Neo Geo AES var prisbilden. Medan AES-spel kunde kosta flera hundra amerikanska dollar styck såldes Neo Geo CD-spel i betydligt lägre prisklass, vilket gjorde formatet mer tillgängligt för hemmamarknaden. Själva konsolen lanserades i Nordamerika med ett riktpris på 399 amerikanska dollar.
SNK planerade först att den nordamerikanska versionen skulle använda en snabbare dubbelhastighets-CD-läsare än de japanska och europeiska modellerna, som hade enkelhastighetsläsare. Efter förseningar valde företaget dock att lansera även den amerikanska modellen med enkelhastighetsdrivverk, bland annat eftersom man redan hade ett överskott av sådana enheter.
År 1997 rapporterade GamePro att SNK i praktiken hade avvecklat konsolen, även om spel fortsatte att ges ut till Neo Geo-formatet under flera år därefter.
Hårdvara
Neo Geo CD bygger på samma kärnarkitektur som övriga Neo Geo-system. Huvudprocessorn är en Motorola 68000 på 12 MHz, kompletterad av en Zilog Z80 för bland annat ljudhantering.
Systemet kan visa upp till 4 096 färger samtidigt ur en palett på 65 536 färger, med upplösningen 304 × 224 pixlar. Neo Geo CD saknar den typ av polygonbaserad 3D-grafik som kom att dominera mitten av 1990-talet, och byggde liksom övriga Neo Geo-plattformen främst på avancerad 2D-grafik med sprites.
Till skillnad från AES levererades Neo Geo CD med en vanlig handkontroll i stället för en stor arkadliknande styrspak, men systemet var kompatibelt med handkontroller och styrspakar från AES. Konsolen kunde även spela vanliga ljud-CD-skivor enligt Red Book-standarden.
Tekniska specifikationer
- Huvudprocessor: Motorola 68000, 12 MHz
- Ljudprocessor: Zilog Z80, 4 MHz
- Upplösning: 304 × 224 pixlar
- Färger tillgängliga: 65 536
- Färger på skärmen: upp till 4 096
- Maximalt antal sprites: 384
- Maximal spritestorlek: 16 × 512 pixlar
- Primärminne: 56 Mbit / 7 MB RAM totalt
- Lagringsmedium: CD-ROM
- Ljud-CD-stöd: ja
Modeller
Tre huvudversioner av Neo Geo CD gavs ut.
Den första modellen var en frontmatad version som bara släpptes i Japan. Kort därefter följde en mindre och billigare toppmatad modell, vilken blev den vanligaste versionen internationellt.
1995 lanserades även Neo Geo CDZ, en förbättrad japansk modell med snabbare dubbelhastighetsläsare. Den tekniska specifikationen var i övrigt i stort sett densamma som för de tidigare modellerna, men laddningstiderna blev kortare.
Alla modeller saknar traditionell regionslåsning, men är regionmedvetna. Vissa spel visar därför japansk eller engelsk text beroende på vilken konsolmodell som används.
Spel
Neo Geo CD:s spelbibliotek bestod huvudsakligen av konverteringar av titlar från Neo Geo MVS och Neo Geo AES, särskilt fightingspel, actionspel och arkadtitlar från SNK:s etablerade serier.
Till formatets styrkor hörde att spelen i regel var trogna originalen och att CD-mediet möjliggjorde mer omfattande ljudspår och lägre pris. Samtidigt blev de ofta kritiserade för sina laddningstider, som i vissa spel kunde ligga mellan omkring 30 och 60 sekunder beroende på titel och situation.
Bland spelen märks såväl vanliga Neo Geo-konverteringar som vissa titlar som inte släpptes till AES i originalform. Neo Geo CD fick också några exklusiva spel, bland annat Crossed Swords II, Samurai Shodown RPG och Ironclad.
Mottagande
Redan vid de första demonstrationerna väckte laddningstiderna uppmärksamhet. Electronic Gaming Monthly noterade 1994 att en visning av Fatal Fury 2 hade laddningstider på 14 till 28 sekunder mellan ronderna.
Kort efter lanseringen uppgav SNK att den första leveransen på 50 000 enheter hade sålt slut. På längre sikt blev dock mottagandet mer svalt. Next Generation menade 1995 att SNK:s oförmåga att anpassa Neo Geo-plattformen till 3D-eran gjorde att konsolen riskerade att stanna vid en mindre kultpublik, trots billigare spel än till AES.
I efterhand har Neo Geo CD ofta beskrivits som ett system med starka spel men tekniska begränsningar i form av långsam skivläsare och avsaknad av modern 3D-grafik i en snabbt föränderlig marknad.
Eftermäle
Neo Geo CD blev den sista traditionella stationära hemmakonsolen i den ursprungliga Neo Geo-familjen innan SNK senare återkom med nyare licensierade retroprodukter under 2000- och 2010-talen. Trots sin begränsade försäljningsframgång har systemet fått ett eftermäle bland samlare och entusiaster för sina trogna arkadkonverteringar och sitt särpräglade bibliotek.
Referenser
- 1 2 3 4 5 6 ”Neo Geo CD Brings Arcade Home” (på engelska). Electronic Gaming Monthly (61): sid. 60. augusti 1994. https://archive.org/details/Electronic_Gaming_Monthly_61. Läst 8 mars 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ”Neo Geo CD: The New Kid in Town” (på engelska). GamePro (85): sid. 30. oktober 1995. Läst 8 mars 2026.
- 1 2 ”Neo Geo CD Back on Track” (på engelska). GamePro (89): sid. 16. februari 1996. Läst 8 mars 2026.
- 1 2 3 ”Survival of the Coolest” (på engelska). GamePro (104): sid. 16. maj 1997. Läst 8 mars 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ”The Neo Geo CD: An Arcade in Your Home” (på engelska). GamePro (79): sid. 16. april 1995. Läst 8 mars 2026.
- 1 2 3 4 ”Which Game System is the Best!?” (på engelska). Next Generation (12): sid. 75. december 1995. https://archive.org/details/nextgen-issue-012. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Neo Geo CD to Debut in October” (på engelska). GamePro (84): sid. 138. september 1995. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Neo CD to Be Single Speed” (på engelska). Electronic Gaming Monthly (79): sid. 20. februari 1996. Läst 8 mars 2026.
- 1 2 ”SNK CD for Spring” (på engelska). Electronic Gaming Monthly (63): sid. 62. oktober 1994. https://archive.org/details/Electronic_Gaming_Monthly_63_October_1994_U. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”SNK Brings Out New Neo CDX” (på engelska). Electronic Gaming Monthly (80): sid. 16–17. mars 1996. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Neo Geo Short Stories” (på engelska). Maximum: The Video Game Magazine (3): sid. 117. januari 1996.
- 1 2 ”Neo Geo CDZ” (på engelska). Retro Gamer (232): sid. 62. maj 2022.
- ↑ ”Crossed Swords II” (på engelska). MobyGames. https://www.mobygames.com/game/115585/crossed-swords-ii/. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Shinsetsu Samurai Spirits: Bushidōretsuden” (på engelska). MobyGames. https://www.mobygames.com/game/34197/shinsetsu-samurai-spirits-bushidoretsuden/. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Ironclad” (på engelska). MobyGames. https://www.mobygames.com/game/61541/ironclad/. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Gaming Gossip” (på engelska). Electronic Gaming Monthly (65): sid. 56. december 1994.
| ||||||||||||||||||||||||||||
