| TurboExpress / PC Engine GT | |
| | |
| TurboExpress | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Tillverkare | NEC |
| Typ | Handhållen spelkonsol |
| Generation | Fjärde generationens spelkonsoler |
| Lansering | 1 december 1990 |
| Livslängd | 1994 |
| Hårdvara | |
| CPU | HuC6280 |
| Media | HuCard |
| Mjukvara | |
| Datorgrafik | 2× HuC6270A |
| Övrigt | |
| Kompatibilitet | TurboGrafx-16 |
TurboExpress är en handhållen spelkonsol utvecklad av NEC och lanserad 1990. I Japan marknadsfördes den under namnet PC Engine GT. Konsolen är i praktiken en bärbar version av hemmakonsolen TurboGrafx-16 och kan spela samma spel via spelkassetter av typen HuCard.
Vid lanseringen kostade konsolen 44 800 yen i Japan och 249,99 amerikanska dollar i USA. Totalt såldes omkring 1,5 miljoner exemplar.
TurboExpress konkurrerade främst med Game Boy, Game Gear och Atari Lynx. Trots avancerad teknik fick konsolen begränsad kommersiell framgång på marknaden.
Utvecklingsprojektet hade kodnamnet Game Tank. En fungerande prototyp presenterades i april 1990 i tidskriften Video Games & Computer Entertainment.
Konsolen lanserades senare samma år i Japan och Nordamerika. På grund av de relativt höga kostnaderna för LCD-skärmen höjdes priset i USA tillfälligt till 299,99 dollar i mars 1991 innan det senare sänktes igen.
Trots sina tekniska fördelar nådde TurboExpress aldrig någon större marknadsandel, delvis på grund av sitt höga pris jämfört med konkurrerande handhållna spelkonsoler.
TurboExpress var tekniskt avancerad för sin tid och hade en bakbelyst färgskärm av typen aktiv matris LCD. Skärmen var 2,6 tum stor och kunde visa upp till 481 färger samtidigt från en färgpalett på 512 färger.
Systemet använder processorn HuC6280, samma processor som i TurboGrafx-16. Den arbetar vid 1,79 eller 7,16 MHz. Konsolen har 8 kilobyte RAM och 64 kilobyte videominne.
Enheten kan visa upp till 64 sprite-objekt samtidigt, varav högst 16 per skannlinje.
Kontrollayouten liknar den hos Game Boy, men TurboExpress har även två så kallade turbo-knappar som gör att knappar kan upprepas automatiskt i snabb takt.
Batteritiden är cirka tre timmar med sex AA-batterier, vilket var kort jämfört med exempelvis Game Boy som kunde användas i upp till 40 timmar med fyra batterier.
Många TurboExpress-enheter har med tiden drabbats av problem med kondensatorer, vilket kan leda till att ljudet slutar fungera eller att bildkvaliteten försämras. Detta problem förekom även i flera andra elektroniska produkter från början av 1990-talet.
TurboExpress använder spelkassetter av typen HuCard, samma format som används av TurboGrafx-16. Detta innebär att samma spelbibliotek kan användas på både den stationära och den bärbara konsolen.
Eftersom TurboExpress saknar intern lagring använder många spel istället lösenordssystem för att spara speldata.
Eftersom TurboExpress är kompatibel med TurboGrafx-16 använder den samma spelbibliotek. Bland kända spel för systemet finns Bonk's Adventure, R-Type, Blazing Lazers, Bomberman '93 och Ys Book I & II.
Eftersom konsolen använde samma spelkassetter som TurboGrafx-16 kunde spelare använda hela hemmakonsolens spelbibliotek även på den bärbara enheten.

Med kabeln TurboLink kunde två TurboExpress-enheter kopplas samman för flerspelarläge. Spelet Falcon innehåller exempelvis stöd för två spelare via denna anslutning.

TurboVision var en TV-tuner som gjorde det möjligt att använda TurboExpress som en portabel TV. Tillbehöret gjorde det möjligt att växla mellan TV-visning och spel och hade även en RCA-ingång för extern videosignal.
Eftersom tillbehöret endast stöder analoga TV-signaler fungerar det inte längre med modern digital TV-sändning.
Tidskriften Computer Gaming World jämförde TurboExpress med Game Boy och berömde dess grafiska kapacitet och kompatibilitet med TurboGrafx-16-spel, men kritiserade samtidigt dess höga strömförbrukning.
| ||||||||||||||||||||||||||||