| PHL 5038A | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Vattumannen |
| Rektascension | 22t 20m 30,6964s |
| Deklination | -00° 41′ 07,474″ |
| Skenbar magnitud () | +17,4 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | DAZ |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +52 ± 5 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -47,771 ± 0,111 mas/år Dek.: -171,029 ± 0,097 mas/år |
| Parallax () | 13,6148 ± 0,1083 |
| Avstånd | 240 ± 2 lå (73,4 ± 0,6 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 0,53 ± 0,02 M☉ |
| Radie | 0,0138 R☉ |
| Temperatur | 7 725 ± 25 K |
| Ålder | 10,26 +3,09−3,61 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| 2MASSA J22203068−0041070, SDSS J222030.68−004107.3, WD 2217−009, KABELKOPPLING J222030.69−004107.3, TIC 439847769, Gaia DR2 2677851743291189888 | |
| PHL 5038 B | |
| Stjärntyp | |
|---|---|
| Spektraltyp | L8-L9 |
| Detaljer | |
| Massa | 73 MJup M☉ |
| Radie | 0,80 RJup R☉ |
| Temperatur | 1 425 K |
| Ålder | 10,26 +3,09−3,61 miljarder år |
PHL 5038AB (eller bara PHL 5038) är en dubbelstjärna i stjärnbilden Vattumannen bestående av en vit dvärg och en brun dvärg i en vid omloppsbana. Systemet beräknas befinna sig på ett avstånd av 240 ljusår (74 parsec) från solsystemet.

Den vita dvärgen PHL 5038A upptäcktes 2006 i data från Sloan Digital Sky Survey och den bruna dvärgen som följeslagare upptäcktes 2009 från UKIDSS infrarött överskott och bekräftades av Gemini North vara en rumsligt upplöst dubbelstjärna. Den identifierades som en möjlig vit dvärg från Gaia och virtuella observatoriedata år 2018. Det var den vid den tiden endast fjärde kända bruna dvärgen som kretsar kring en vit dvärg. De andra var GD 165B, WD 0137-349B och GD 1400B.
Den vita dvärgen klassificerades först som en DA-vit dvärg, vilket anger en vätedominerad atmosfär utan någon metallförorening. Ett senare arbete fann svag förorening av kalcium i den vita dvärgens atmosfär genom XSHOOTER-spektra från Very Large Telescope. Kalciumet noteras som K-linje i två spektra. Inget infrarött överskott på grund av en stoftskiva noterades. PHL 5038A har antingen samlat allt stoft eller är omgiven av en tunn skiva. Massan och temperaturen överskattades också tidigare och senare arbeten fann en massa motsvarande ca 0,53 till 0,57 solmassa, en effektiv temperatur på ca 7 500 till 7 800 K och en ytgravitation på cirka 7,9 dex. Den förevarande huvudseriestjärnan hade en massa motsvarande ca 1,07 solmassa och den existerade i ca 9 miljarder år tills den blev en AGB-stjärna och för ca 1 miljard år sedan blev den en vit dvärg.
Den bruna dvärgen har spektraltyp runt L8-L9. Dess massa uppskattades initialt till 60 MJ, men denna massa var sannolikt en underskattning och nyare uppskattningar visar en massa på ca 0,070 solmassa eller 73 MJ och en effektiv temperatur på 1 425 K.
Samma team som upptäckte metallföroreningarna i den vita dvärgen observerade också systemet igen med Gemini North för att bestämma omloppsparametrarna. Den halva storaxeln är 66 +12−24 astronomiska enheter och banlutningen är 132 ± 11°. Excentriciteten är dåligt avgränsad, men sannolikt lägre än 0,615. Tidigare var den vita dvärgen mer massiv, vilket gjorde den halva storaxeln hälften så stor med 33 AE.