| Stampansarbi Status i världen: Kunskapsbrist | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Pansarbin Stelis |
| Undersläkte | Stelis sensu stricto |
| Art | Stampansarbi S. phaeoptera |
| Vetenskapligt namn | |
| § Stelis phaeoptera | |
| Auktor | (Kirby, 1802) |
| Synonymer | |
|
Apis phaeoptera Kirby, 1802 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stampansarbi (Stelis phaeoptera) är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin vars larv lever som boparasit i bon av andra buksamlarbin.
Ett litet, satt bi med kort huvud och förhållandevis stor bakkropp. Kroppsfärgen är svart med gles, kort och ljus päls. På grund av biets parasitiska levnadssätt saknar honan de pollensamlingshår på buken som annars är typiska för alla honor hos buksamlarbin (hon behöver ju inte samla pollen till larverna). En annan anpassning till det parasitiska levnadssättet är släktets kraftiga hudskelett (därav trivialnamnet pansarbin). Kroppslängden uppgår till mellan 7 och 9 mm.
Stampansarbiets habitat utgörs av gräsmarker och buskvegetation. Arten flyger från slutet av maj till augusti, mera sällan in i september. I Norden är flygtiden mera begränsad; honorna flyger från mitten av juni till början av augusti, medan hanarna flyger från slutet av maj till mitten av juli. Arten lever främst på korgblommiga växter som fibblor, tistlar och klintarter, men kan även besöka ärtväxter som käringtand, väddväxter som åkervädd, näveväxter, kransblommiga växter, malvaväxter och flockblommiga växter. Som ofta hos parasitiska bin följer habitaten i övrigt värdarterna.
Arten är som sagt boparasit; honan tränger in i bon av andra buksamlarbin, som murarbina fibblemurarbi, klintmurarbi, taggmurarbi och stenmurarbi samt gnagbina stengnagbi och troligtvis också fäbodbi och lägger sina ägg där. Larven dödar värdartens ägg eller larv och lever sedan av matförrådet.
I Europa förekommer stampansarbiet i större delen av kontinenten, från Storbritannien och Iberiska halvön i väster, till Ryssland i öster, samt från södra Finland och mellersta Sverige i norr till Spanien, Italien och Grekland i söder. Arten finns även på flera Medelhavsöar. Den saknas emellertid i Belarus, Ukraina och delar av Balkan. Utanför Europa finns arten i Turkiet, Israel till Centralasien i öster samt i Nordafrika från Algeriet till Egypten.
Globalt är populationsförhållandena okända, Internationella naturvårdsunionen (IUCN) klassificerar arten under kunskapsbrist (DD), men IUCN anger byggnation, intensifierad jordbruksverksamhet med större användning av bekämpningsmedel, ökat skogsbruk och turism som potentiella hot.
I Sverige förekommer stampansarbiet idag (2025) sällsynt i Skåne, Blekinge, Öland, Gotland, Östergötland och Närke, samt med enstaka observationer i Västergötland, Västmanland, Södermanland, Uppland och Ångermanland, men har tidigare (fram till 1950-talet) funnits även i Svealand och stora delar av Norrlandskusten. Minskningen väntas fortsätta, och arten är därför rödlistad som sårbar (VU). Främsta orsaken till minskningen är motsvarande minskning hos värdarten, i Sverige främst fibblemurarbi. Detta är beroende av gammalt timmer för sitt bobygge, och bristen på timmerhus och modern lövträdshantering förklarar sannolikt dess nergång.
I Finland förekommer stampansarbiet från Åland och sydkusten norrut till Södra Österbotten, Mellersta Finland, Norra Savolax och Norra Karelen. Utbredningen har varit större förr: Fynd har gjorts i Mellersta Österbotten 1971, och sydvästa Lappland 1942. Arten är sedan 2019 klassificerad som livskraftig (LC) av Finlands Artdatacenter; innan dess var den emellertid rödlistad som nära hotad (NT).
Arten har tre underarter:
|