Unbibium

	Unbibium
; Ubb	Unbiunium ← Unbibium → Unbitrium
Generella egenskaper
Relativ atommassa	324 u
Fysikaliska egenskaper
Atomära egenskaper
Jonisationspotential	(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Uuo] 7d1 8s2 8p1
e− per skal	2, 8, 18, 32, 32, 18, 9, 3
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Unbibum, eller grundämne 122 med den kemiska beteckningen Ubb, är det tillfälliga IUPAC-namnet. Det kan också kallas eka-torium efter Dmitrij Mendelejevs förutsägelser om det periodiska systemet.

Unbibium är det fjärde grundämnet i den åttonde perioden i det periodiska systemet. Det har ännu inte gjorts några försök att framställa ämnet, men däremot har det varit föremål för förutsägelser. Unbibium kommer att vara en aktenoid.

Referenser

1 2 ”122”. Apsidium. 2002. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226034036/http://www.princess-it.com/kp9/hrh-projects/file/20060327_sammakkee/lanchang/element/elements/122.htm. Läst 24 november 2013.
↑ Wieser, M.E. (2006). Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report). "78". sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/. Läst 24 november 2013.
↑ Seaborg (2006). ”transuranium element (chemical element)”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/603220/transuranium-element. Läst 24 november 2013.
↑ Fricke, B.; Waber, J.T. (1973). Theoretical Predictions of the Chemistry of Superheavy Elements. sid. 433–485
↑ Haire, Richard G. (2006). Transactinides and the future elements” Artikel i Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3). Springer Science och Business Media. ISBN 1-4020-3555-1. Läst 24 november 2013
↑ Marinov, A.; Rodushkin, I.; Kolb, D.; Pape, A.; Kashiv, Y.; Brandt, R.; Gentry, R. V.; Miller, H. W. (2008). ”Evidence for a long-lived superheavy nucleus with atomic mass number A=292 and atomic number Z=~122 in natural Th”. International Journal of Modern Physics E 19 (131). doi:10.1142/S0218301310014662. http://arxiv.org/abs/0804.3869. Läst 24 november 2013.
↑ Lougheed, R.; Landrum, J.; Hulet, E.; Wild, J.; Dougan, R.; Dougan, A.; Gäggeler, H.; Schädel, M.; Moody, K. (1985). ”Search for superheavy elements using 48Ca + 254Esg reaction”. Physical Reviews 32 (5): sid. 1760–1763. doi:10.1103/PhysRevC.32.1760. https://journals.aps.org/prc/abstract/10.1103/PhysRevC.32.1760. Läst 24 november 2013.
↑ Emsley, John (2011). Nature's Building Blocks: An A-Z Guide to the Elements. New York: Oxford University Press. sid. 588. ISBN 978-0-19-960563-7. https://archive.org/details/naturesbuildingb0000emsl_b1k4. Läst 24 november 2013

[apsidium-1] 1 2 ”122”. Apsidium. 2002. Arkiverad från originalet den 26 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150226034036/http://www.princess-it.com/kp9/hrh-projects/file/20060327_sammakkee/lanchang/element/elements/122.htm. Läst 24 november 2013.

[IUPAC-2] Wieser, M.E. (2006). Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report). "78". sid. 2051–2066. doi:10.1351/pac200678112051. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/. Läst 24 november 2013.

[EB-3] Seaborg (2006). ”transuranium element (chemical element)”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/603220/transuranium-element. Läst 24 november 2013.

[waber-4] Fricke, B.; Waber, J.T. (1973). Theoretical Predictions of the Chemistry of Superheavy Elements. sid. 433–485

[haire-5] Haire, Richard G. (2006). Transactinides and the future elements” Artikel i Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3). Springer Science och Business Media. ISBN 1-4020-3555-1. Läst 24 november 2013

[group-6] Marinov, A.; Rodushkin, I.; Kolb, D.; Pape, A.; Kashiv, Y.; Brandt, R.; Gentry, R. V.; Miller, H. W. (2008). ”Evidence for a long-lived superheavy nucleus with atomic mass number A=292 and atomic number Z=~122 in natural Th”. International Journal of Modern Physics E 19 (131). doi:10.1142/S0218301310014662. http://arxiv.org/abs/0804.3869. Läst 24 november 2013.

[etttvatva-7] Lougheed, R.; Landrum, J.; Hulet, E.; Wild, J.; Dougan, R.; Dougan, A.; Gäggeler, H.; Schädel, M.; Moody, K. (1985). ”Search for superheavy elements using 48Ca + 254Esg reaction”. Physical Reviews 32 (5): sid. 1760–1763. doi:10.1103/PhysRevC.32.1760. https://journals.aps.org/prc/abstract/10.1103/PhysRevC.32.1760. Läst 24 november 2013.

[eka-8] Emsley, John (2011). Nature's Building Blocks: An A-Z Guide to the Elements. New York: Oxford University Press. sid. 588. ISBN 978-0-19-960563-7. https://archive.org/details/naturesbuildingb0000emsl_b1k4. Läst 24 november 2013