Contra: Hard Corps

Contra: Hard Corps (i Japan Contra: The Hard Corps och i Europa/Australien Probotector) är ett run and gun-spel utvecklat och utgivet av Konami till Mega Drive/Genesis 1994. Spelet är det första Contra-spelet som släpptes till en Sega-konsol och utspelar sig fem år efter Contra III: The Alien Wars. En specialstyrka kallad ”Hard Corps” skickas ut för att stoppa en terroristgrupp ledd av överstelöjtnant Bahamut, som har stulit en utomjordisk cell från det tidigare kriget. Spelet är känt för sina alternativa banvägar och flera olika slut, sin höga svårighetsgrad och sina fyra spelbara figurer.

Contra: Hard Corps har senare återutgivits, bland annat i samlingen Contra: Anniversary Collection till Nintendo Switch, Playstation 4, Xbox One och Microsoft Windows år 2019 samt som del av tjänsten Sega Genesis – Nintendo Switch Online.

Handling

Spelets handling utspelar sig år 2641, fem år efter händelserna i Contra III: The Alien Wars. Efter kriget har brottslighet och illegala militära aktiviteter ökat kraftigt. I denna situation har den ”Förenade militära specialmobila insatsstyrkan K-X”, mer känd som Hard Corps, skapats för att hantera extrema hot.

Gruppen består av soldaten Ray Poward, soldaten Sheena Etranzi, den cybernetiska varghumanoiden Brad Fang och den lilla stridsroboten Browny. När en okänd hacker tar kontroll över stadens säkerhetssystem och programmerar om obemannade vapenrobotar för att angripa civilbefolkningen skickas Hard Corps ut för att stoppa attacken.

I spelets första bana försvarar enheten en storstad som redan står i lågor. Vid slutet av uppdraget möter spelaren legosoldaten Deadeye Joe, som flyr efter striden. Därefter får Hard Corps ett nödanrop från forskaren Geo Mandrake, som rapporterar att regeringens forskningscenter utsätts för en attack. Spelaren får då välja mellan att fortsätta jakten på Deadeye Joe eller bege sig till forskningscentret, vilket leder till olika banor och fortsatta händelseförlopp.

Oavsett väg avslöjas att den egentliga hjärnan bakom attackerna är överstelöjtnant Bahamut, en avfälling som har kommit över en utomjordisk cell från det tidigare kriget. Bahamut planerar att använda cellen för att skapa bioorganiska vapen och ta makten över jorden. Under spelets gång ställs spelaren inför flera avgörande val – till exempel om man ska prioritera att stoppa Bahamuts rymdstation, infiltrera hans bas på jorden eller följa spår som leder till ett utomjordiskt näste – vilket resulterar i upp till fem olika slut, inklusive ett hemligt ”arena-slut”.

Spelupplägg

Contra: Hard Corps är ett sidscrollande run and gun-spel där målet är att ta sig genom en bana genom att skjuta ner fiender och besegra den boss som väntar i slutet. Spelet kan spelas av en eller två spelare samtidigt; vid spel i kooperativt läge får båda spelarna välja varsin av de fyra figurerna, men samma figur kan inte väljas av båda samtidigt.

Till skillnad från flera tidigare Contra-spel, som blandade sidovy med banor i fågelperspektiv, utspelar sig alla banor här i sidovy. Spelaren kan dock i vissa sektioner åka på en ”Motoroid”, en hoverbike som kan förvandlas till en strutsliknande robot, vilket ger mer variationsrik spelmekanik.

Kontrollen är anpassad för både treknapps- och sexknappshandkontroller. I standardläget används en knapp för skott, en för hopp och en för vapenväxling. Genom att byta skottläge kan spelaren antingen röra sig fritt samtidigt som hen skjuter, eller låsa sin position och istället sikta i åtta riktningar – ett system som liknar det i Contra III. Figuren kan dessutom glida genom att trycka snett nedåt och hoppa; under glidningen är spelaren tillfälligt osårbar och kan skada vissa fiender.

Spelaren kan bära upp till fyra olika vapen samtidigt samt en uppsättning bomber. Vapen erhålls genom att skjuta ner flygande kapslar; varje kapsel är märkt A, B, C eller D, vilket motsvarar olika vapentyper som varierar mellan de olika figurerna. Alla figurer börjar med ett standardiserat automatvapen; genom att plocka upp A-ikonen ersätts detta med ett kraftigare halautomatiskt vapen. Om spelaren förlorar ett liv förloras det vapen som var aktivt i stunden, men bombförrådet kvarstår, till skillnad från i Contra III.

En särskild egenskap för spelet är de förgrenade banvägarna. Vid flera tillfällen får spelaren välja mellan två olika uppdrag, till exempel att jaga en boss eller rädda ett forskningscenter. Valen avgör vilka banor spelaren får se, vilka bossar som dyker upp och vilket slut som nås. Systemet uppmuntrar till omspelningar för att se alla banor och slut.

Utveckling

Spelet regisserades av Nobuya Nakazato, som också stod för speldesignen. I en utvecklarintervju i magasinet Beep! Mega Drive berättade Nakazato att teamet ville skapa ett Contra-spel specifikt anpassat för Mega Drive-publiken, med fokus på hög omspelningsbarhet genom flera banvägar, originella bossar och så få återanvända fiender som möjligt.

Första banan designades medvetet som en ”showcase” där många olika idéer trängs: stora mechar som rusar genom förgrunden, skiftande perspektiv samt en boss som förvandlar stadsmiljön under striden. Senare banor experimenterar med ovanliga miljöer, till exempel ett långt tågsegment med den stora ninjabossen ”Yokozuna Giant Ninja”, ett område inspirerat av Meguro parasitmuseum i Tokyo och en bana som utspelar sig i en rymdhiss, där spelets mer emotionella slut kan uppnås. En hemlig arena-bana lades till sent i utvecklingen efter initiativ från designers i teamet och överraskade Konamis ledning, men godkändes eftersom den förstärkte spelets fokus på alternativa vägar och humoristiska inslag. Nakazato har beskrivit projektet som ett passionerat fanarbete snarare än ett strikt marknadsdrivet projekt – de flesta i teamet var sedan tidigare stora fans av serien.

Musiken komponerades huvudsakligen av Hiroshi Kobayashi, med bidrag från bland andra Michiru Yamane, Akira Yamaoka, Hirofumi Taniguchi och Aki Hata. Låten ”Simon 1994 RD” är en remix av ”Vampire Killer” ur Castlevania-serien och används i den hemliga arenabanan, där även en boss som parodierar Simon Belmont dyker upp.

År 2015 gavs delar av spelets soundtrack ut i nyinspelad form på albumet Contra Chronicle Vol.1 coupling with "Hard Corps: Uprising" via EGG MUSIC, vilket ytterligare befäste spelets status som ett av seriens mest profilerade 16-bitstitlar.

Mottagande

Vid lanseringen fick Contra: Hard Corps ett överlag positivt mottagande, men kritikerna framhöll också spelets mycket höga svårighetsgrad.

I Japan gav tidskriften Famitsu spelet 24 av 40 i sin betygsruta, ett omdöme som ofta beskrivits som relativt svalt i efterhand.

I nordamerikansk press berömdes spelet för sin grafik, action och bossdesign. GamePros recensent Lawrence Neves lyfte fram de ”ögonfångande” grafiska effekterna, de massiva explosionerna och den intensiva actionnivån. Fyra recensenter i Electronic Gaming Monthly rekommenderade spelet tack vare de fyra spelbara rollfigurerna, den snabba actionen och grafiken, men noterade samtidigt att svårighetsgraden kunde upplevas som extremt frustrerande.

Tidningen Next Generation gav spelet tre av fem stjärnor och beskrev det som ”det ultimata sidscrollande skjutspelet” och ett ”odjur till spel” som inte låter sig besegras enkelt. I efterhand har flera retroinriktade publikationer lyft fram Contra: Hard Corps som ett av de tekniskt mest imponerande och mest innehållsrika spelen på Mega Drive; exempelvis gav spelsajten Sega-16 spelet betyget 9 av 10.

Sammanställning av recensioner

Mottagande
Recensionsbetyg
Publikation	Betyg
Famitsu (JP)	24/40
Sega-16	9/10
GamePro (US)	5/5
Next Generation
Mega (UK)	88 %

Arv

Contra: Hard Corps har i efterhand kommit att betraktas som ett sidospår eller en spin-off inom Contra-serien, bland annat eftersom spelets figurer och ton skiljer sig från de klassiska protagonisterna Bill Rizer och Lance Bean. Samtidigt har spelet fått en egen ”under-serie” genom uppföljarna Contra: Legacy of War och C: The Contra Adventure samt förspelet Hard Corps: Uprising, utvecklat av Arc System Works.

När Konami firade seriens 50-årsjubileum med Contra: Anniversary Collection 2019 lyftes Contra: Hard Corps fram som en av huvudtitlarna, och samlingen inkluderar både den japanska versionen och Probotector-varianten. Spelet ingick även i den minikonsol som släpptes under namnet Sega Genesis Mini samma år.

Contra: Hard Corps har också varit en tydlig inspirationskälla för senare run-and-gun-spel. Det brasilienutvecklade spelet Blazing Chrome (2019) har av Famitsu beskrivits som ett ”kärleksbrev” till Contra-serien, med särskilt tydliga lån från Hard Corps vad gäller vapensystem och bossdesign. Även senare delar i Konamis egen serie, såsom Contra: Rogue Corps och nyare samarbeten med andra utvecklare, har refererat tillbaka till Mega Drive-spelets stil, titel och spelmekanik.

Referenser

Externa länkar

• Contra: Hard Corps på Moby Games (engelska)
• Contra: Hard Corps på GameFAQs (engelska)
• Contra: Hard Corps – utvecklarintervju på Shmuplations (engelska)