Mathematical Bridge

Mathematical Bridge i Cambridge

Mathematical Bridge är en gångbro i trä i sydvästra Cambridge, England. Den överbryggar floden Cam cirka 100 meter nordväst om Silver Street Bridge och förbinder två delar av Queens' College; den äldre halvan av högskolan (som studenterna kärleksfullt kallar den "mörka sidan") med den nyare västra halvan (den "ljusa sidan", officiellt känd som "The Island"). Det är en del av en av de mest fotograferade vyerna i Cambridge; det typiska fotot är taget från den närliggande Silver Street Bridge. Det officiella namnet är helt enkelt Wooden Bridge eller Queens' Bridge. Det är en kulturminnesmärkt byggnad.

Bron ritades av William Etheridge och byggdes av James Essex 1749. Den har byggts om vid två tillfällen, 1866 och 1905, men har behållit samma övergripande design. Även om det ser ut att vara en båge, består den helt och hållet av rakt timmer byggt enligt en ovanligt sofistikerad teknisk design, därav namnet.

En kopia av bron byggdes 1923 nära Iffley Lock i Oxford.

Den ursprungliga Mathematical Bridge var en annan bro av samma design, även den beställd av James Essex, som korsade Cam mellan Trinity och Trinity Hall colleges, där Garret Hostel Bridge nu ligger.

Matematisk förklaring

De tangentiella elementen och det radiella fackverket är markerade

Arrangemanget av timmer är en serie tangenter som beskriver brons båge, med radiella delar för att binda ihop tangenterna och triangulera strukturen, vilket gör den styv och självbärande. Denna typ av konstruktion, tekniskt tangent- och radialfackverk, är en effektiv strukturell användning av trä och användes också för de bärande träbågarna (centrering) som användes för att bygga stenbroar. Analys av konstruktionen visar att tangentelementen nästan helt är under kompression, medan de radiella trästyckena nästan helt utsätts för spänningar med mycket liten böjspänning, eller för att uttrycka det på ett annat sätt, tangent- och radialelementen uttrycker elegant de krafter som är involverade i välvda konstruktioner.

Myter

En populär myt är att bron designades och byggdes av Sir Isaac Newton utan användning av muttrar eller bultar. Olika historier berättar hur någon gång i det förflutna antingen studenter eller lärare vid universitetet försökte ta isär bron och sätta ihop den igen, men inte kunde komma på hur man skulle hålla ihop strukturen och var tvungna att lägga till muttrar och bultar. I verkligheten är bultar eller motsvarande en inneboende del av konstruktionen. När den först byggdes drevs järnspikar in i fogarna från utsidan, där de inte kunde ses från insidan av bröstvärnen, vilket förklarar varför bultar ansågs vara ett tillägg till originalet. Newton kan inte ha varit direkt inblandad eftersom han dog 1727, tjugotvå år innan bron byggdes.

Bron reparerades 1866 på grund av förfall och måste byggas om helt 1905. Ombyggnaden var i samma design men gjord av teak, och gångbron gjordes sluttande för att förbättra tillgängligheten för rullstolar. En ledstång lades till på ena sidan för att hjälpa drottningmodern att korsa bron vid sina besök på högskolan. Bultskallarna är mer synliga på bron efter 1905, vilket kan ha gett upphov till myten om den misslyckade återmonteringen.

Referenser

  1. ↑ ”TL4458 : Mathematical Bridge, Queens' College”. TL4458 : Mathematical Bridge, Queens' College. Geograph Britain and Ireland. 2007-09-02. https://www.geograph.org.uk/photo/543110. Läst 2 november 2012.
  2. ↑ ”Mathematical Bridge, Cambridge”. Mathematical Bridge, Cambridge. Engineering Timelines. 2007-09-02. http://www.engineering-timelines.com/scripts/engineeringItem.asp?id=472. Läst 2 november 2012.
  3. ↑ ”Iffley Lock”. Where the Thames Smooth Waters Glide. Arkiverad från originalet den 12 August 2014. https://web.archive.org/web/20140812030814/http://thames.me.uk/s01620.htm. Läst 13 oktober 2014.
  4. ↑ ”History of the Design”. History of the Design. Queens' College, Cambridge. Arkiverad från originalet den 21 September 2013. https://web.archive.org/web/20130921135000/http://www.queens.cam.ac.uk/page-1684. Läst 2 november 2013.

Vidare läsning

Externa länkar